NYA NÄTVERKSBREVET Nr. 23.2011
– från GMA Action-EvolutionByNight.
Hej Vänner!
15 oktober 2011
Hoppas allt väl med er!
Den senaste veckan har massmedia i hög grad ägnat uppmärksamhet åt en viss partiledares vara eller icke-vara.
I nyhetsflödets periferi hittills – fram till idag fredag - men på den internationella nyhetsarenan expanderande, är dock nyheten om de fredliga demonstrationerna som ibland kallas ”Occupy Wall Street”. *
OCCUPY WALL STREET
Här är citat direkt från källan: ” Occupy Wall Street is a leaderless resistance movement with people of many colors, genders and political persuasions. ”… We are using the revolutionary Arab Spring tactic to achieve our ends and encourage the use of nonviolence to maximize the safety of all participants.”
Just idag, den 15 oktober, samlas tiotusentals människor i minst 950 städer i 82 länder världen över - återigen, ledarlöst, fredligt och fritt hopkopplat som rörelse, för att demonstrera och markera sin medvetenhet om att något inte står rätt till i det ekonomiska systemet.
Occypy Wall Street är en ”people powered movement” som började 17 september på Liberty Square i Manhattans finansdistrikt. Vad man framförallt vill peka på, är Wall Streets (dvs finansvärldens) roll i att ”skapa en ekonomisk kollaps” som skapat en recession. Man talar om Wall Streets ”girighet”. Föräldrar uppmanas att ta med sina söner och döttrar i demonstrationen för att ”utbilda dem om vårt sönderfallande ekonomiska system, och för att skapa alternativ som kan hjälpa till att rädda planeten och tillhandahålla en framtid åt nästa generation
Självklart är det möjligt att komma med invändningar mot rörelsen. En som redan framkommit är att den inte tycks ha något väl definierat mål. Vad vill man ska hända? Eller vad är det som skall reformeras, mer exakt?
Rörelsen markerar hur som helst, att aningarna om att något är fel med det globala finanssystemet långsamt men säkert är på väg mot kunskap och medvetenhet.
* PS Redan nu, lördag kväll, har Occupy Wall Street-rörelsen klättrat in i nyhetsflödet.
RIKEDOM ÄR VÅR FÖDSLORÄTT
Vad ÄR då fel? Ja, det har vi tagit upp i tidigare Nätverksbrev, när vi betraktat systemet utifrån de andliga principerna. Kortfattat: det är INTE något fel på rikedom, varken för enskilda eller individer. Det är INTE något fel att vissa människor är mångmiljonärer i kronor, euro och dollar. Problemet måste skiktas eller avdelas på rätt sätt.
De människor som förmerat pengar har gjort det eftersom de – medvetet eller omedvetet – ibland både och, har använt sig av de andliga principerna, exempelvis Lagen om Attraktion, Lagen om Expansion, Lagen om Kompensation. Dessa är principer för materiell rikedom.
Vad som ”fattats” kan – men behöver inte vara - den moraliska dimensionen, och därmed de Lagar som har med moral att skaffa, och som exempelvis uttryckts genom nasaréens ord: Till exempel känner vi från Bergspredikan igen följande:
DEN MORALISKA STOMMEN
”Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.”
”Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder.”
”…sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.”
”Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen.”
”Samlen eder icke skatter på jorden, där mott och mal förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla,
utan samlen eder skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra, och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla.
Ty där din skatt är, där kommer ock ditt hjärta att vara.”
” Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda; ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.”
”… allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna.
--
Om vi tar hänsyn till ovanstående lagar men undviker att ta hänsyn även till de moraliska principerna (Andliga lagarna) är det lätt att bli materiellt rik och olycklig, och det betyder att vi inte förstått att vi är här för att tjäna Helheten, vi får ”in” – dvs talanger, förmågor, pengar, etc - i syfte att ge ”ut”, dvs för att dela med oss till andra. Varje ”yrke” handlar om att jag fått ”in” kunskap, färdigheter, förmågor i mitt medvetande, och det essentiella syftet är just att ge tillbaka eller ge ”ut” detta till andra i min omgivning. Jag får ”in” något för att ge ”ut” det, och när jag ger ”ut” det delar jag med mig, berikar jag andra människors sinnen, medvetanden, helt oavsett om det handlar om att mitt yrke är att vara förskollärare, civilingenjör, konsertpianist, tandläkare eller hantverkare.
ÅTTA FÖRMÖGNA MÄN
Vari ligger det olyckliga? Generellt sett är det omöjligt att känna frid så länge jag har ofrid i sinnet, oavsett hur den materiella situationen ser ut. Materiella förmögenheter kan komma, men också försvinna på några dygn. Föreläsaren och läraren Bob Proctor berättar om åtta män som 1923 befinner sig på Edgewater Beach Hotel i Chicago. De är några av världens mest materiellt förmögna män. Bland dem återfinns chefen för New Yorkbörsen, chefen för världens största gasbolag, en medlem av presidentens stab och ledaren för världens största oberoende stålbolag.
Dessa män visste förvisso hur man ”tjänar pengar”.
ATT VARA MATERIELLT RIK MEN FATTIG I ANDEN
Men 25 år senare finner följande facit:
Charles Schwab, stålmagnaten, levde på lånade pengar i fem år innan han dog utfattig. Chefen för Nordamerikas största bensinbolag, Howard Hopsen, blev vansinnig. Arthur Cutton, en aktespekulant i vete, dog utomlands, penninglös. Chefen för New Yorkbörsen, Richard Whitney, spenderade tid på fängelset Sing Sing. Albert Fall, medlem i Presidentens stab, blev benådad från fängelset så att han kunde dö hemma. Jesse Livermore, en av de största börshajarna, dog genom självmord, liksom svensken Ivar Kreuger och Leon Fraser, ordförande i the Bank of International Settlement. ”Envar av dessa män”, skriver Proctor, ”hade lärt sig konsten att tjäna pengar, men det förefaller som om ingen av dem någonsin hade lärt sig hur de skulle leva det ”rika livet” som var deras födslorätt.”
De saknade, skriver Proctor, en stabil andlig bas att stå på när de skapade sina förmögenheter – vilket gör det betydligt svårare att hålla kvar sin yttre förmögenhet.
FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT BLI OLYCKLIG
Vi behöver utbilda oss parallellt med att skapa ANDLIG rikedom om vi önskar förmera vårt kapitel, vår materiella rikedomar. Somliga önskar inte ens det, utan lever med den andliga rikedomen, utan att därför sträva efter den materiella rikedomen – och är nöjda därmed. Detta är också en form av välståndsmedvetande. De har med högre sannolik en frid i sinnet, oavsett hur den materiella situationen ser ut. Det ”olyckliga” uppstår först
1. vid tanken på att jag inte har något – en relation, ett objekt (hus, pengar, bil) en position (ett visst jobb, en viss titel), en upplevelse (möta en kändis, resa till Hawaii, vinna på lotto, bekräftelse) som jag vill ha som
2. jag är övertygad om att jag behöver ha för att bli lycklig, och som
3. jag samtidigt tror mig inte kunna få förverkligad.
FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT VARA LYCKLIG
Är alltså tanken, övertygelsen att jag kan skapa vad jag önskar. Jag kan välja att önska ”mindre” eller ”större”, men principen är densamma. Jag förmår skapa mig omständigheter som jag på en huvudsaklig nivå mår bra i.
WALL STREET – SYMBOLEN FÖR DET NUVARANDE SYSTEMET
Detta för oss tillbaka till Wall Street, symbolen och det konkreta centret för det finansiella systemet vi har idag för världsekonomin (även om Kina nu kommit upp sida vid sidan med USA). Och det är här vi kan se hur själva ”urverket” är strukturerat. Nämligen utan moralisk ”botten”. Den globala vapenindustrin är till exempel en av världens största industrier, i pengar räknat. Den ger massiv utdelning till sina aktieinnehavare, helt klart. Men konsekvenserna av att inte ha någon moralisk klangbotten, vilken är den? Vi vet att i ”kontraktet” ingår ofta mutor till regeringstjänstemän och andra makthavare, vilket innebär att dessa genom pengatillförseln erhåller fortsatta möjligheter till sin gärning, ofta då med aktiviteter som innefattar våld och förtryck.
Är det en sådan framtid vi vill ha?
Är vi alldeles säkra på det?
När Occupy Wall Street-rörelsen betonar nästa generation, är det ett sätt, menar jag, att vädja till att vi skall se längre ”än till näsan”, det vill säga till den framtid vi kan överblicka någorlunda.
Vi kan inte överblicka speciellt långt fram, som bekant. Däremot kan vi göra en framtidsprognos, och den prognosen är enkel: OM vi fortsätter på det sätt som vi har hållit på, ja, då skapas en global misär på alla plan.
Varför?
RÄNTESYSTEMET
Därför att det nuvarande ekonomiska systemet inte är ekologiskt och därför aldrig kan komma i balans.
Därför att så länge principen är ”Minsta möjliga värde ut mot högsta möjliga värde in” sker en utarmning på alla områden.
Fiskarna drar upp större fångster än reproduktionen tillåter.
Skogsavverkningen i Amazonas är större och snabbare än vad som är möjligt för regnskogarna att hantera.
Om vi nyttjar – och överutnyttjar - kreditkort lever vi på pengar som inte finns, och därmed skapas ett underskott som förr eller senare måste betalas.
Om vi betalar räntor och till och med räntor på räntor innebär det att vi betalar för ett slags ”vakuum”, det vill säga:
Vi betalar för tjänst som icke-är. Räntetagandet är i sig uppmärksammad av de flesta andliga ledare som något som skall undvikas.
Varför? Vi kommer till det strax.
Men först:
Räntetagandet skall ej förväxlas med balanseringen av banktjänster i sig. Alla som delger andra en service eller en produkt som används skall balanseras för att ekologi skall uppkomma, ett kretslopp slutas. Och banker behövs i vårt samhälle. Räntetagandet är dock – enligt detta resonemang - något utanför detta. Banker skall producera tjänster (några egentliga varor finns inte längre), och i detta fungera som vilket tjänsteproducerande företag som helst.
Av samma anledning: Ett ”risktagande” kan inte beskrivas som ett värde i sig, inte mer än att man kan satsa 100 eller 1000 eller 10 000 kronor på att en lindansare utan skyddsnät ramlar ner inom ett år.
Det är inte de vadslagare som satsar mer som ökar risktagandet i realiteten.
Det är lindansaren.
Märker du att det då uppstår en obalans?
Det är något som inte stämmer.
Så: I överförd bemärkelse innebär en ränta på 2 % på ett utlånat kapital om 10 000 kronor
samma ”risk” som 5% på ett utlånat kapital om 10 000.
Det är låntagaren som ”bär” risken.
Det samma gäller om det handlar om ränta på 2% av ett utlånat kapital om 100 000 kronor.
Det är samma risk även om räntan höjs till 5% av det utlånade kapitalet om 100 000 kronor.
Varför skall då en person betala 5% ränta istället för 2% därför att banken bestämt det plötsligt?
Nej, det är samma ”risk” och därför går det inte att rationellt hänvisa till ”ökade omkostnader” m.m. för räntehöjningen.
De 3% som nu tillkommit, som skall betalas tillbaka av låntagaren, är ett ”vakuum-värde” och är alltså egentligen en fordran utan grund.
Men det samma kan sägas om räntan över huvud taget.
Återigen: detta skall ej förväxlas med balanseringen av banktjänster i sig. Har det faktiskt uppkommit ”ökade omkostnader” i samband med ett långvarigt ömsesidigt ekonomiskt kontraktsförhållande, där båda parter är överens om att ”ökade omkostnader” enligt en viss av båda parter accepterad mall skall kompenseras, är det ekologiskt.
ATT HA VANT SIG VID TANKEN PÅ ATT VI KAN FÅ NÅGOT FÖR INTET
En ränteökning kan inte ha att göra med ”ökade omkostnader”, därför att räntan är kopplad till det lånade kapitalet, INTE till tjänster och produkter utöver kapitalet.
Det är sant, att om Riksbanken ökar sin Reporänta, är detta en ”ökad omkostnad” för banken i exemplet men återigen, den ökade omkostnaden är relaterad till ränta på kapital, inte till ökade omkostnader för tjänster.
Då räntetagandet är inkopplat från alfa till omega, dvs alla finansiella institutioner över huvud taget, ser vi att det inte går att ändra systemet utan att ändra HELA systemet.
Det är sant, att exemplet är förenklat, och att en mängd bifaktorer kommer in i sammanhanget, men det förändrar fortfarande inte grundprincipen. Som en medlem i den alternativa banken JAK uttryckte det: ” Räntan kan få oss att tro att finansiella transaktioner skapar nya värden, när de i verkligheten endast omfördelar redan befintliga värden. Vi vänjer oss vid tanken att vi kan få (något) för intet.”
Räntan handlar om ett icke-realt värde och skall alltså, menar den andliga traditionen, undvikas. Det är också sant, att man inom såväl den kristna som den judiska som muslimska vardagskontexten försökt att gå runt denna Andliga Lag, men en princip är en princip, och den ändrar sig inte ”bara” därför att man försöker att undgå den genom att sätta nya etiketter på samma handling.
Men OM vi vaknar upp till medvetenhet om vårt eget individuella och vårt kollektiva ansvar – då kan vi skapa en förändring och en förändring som börjar NU – inte om femtio år, inte om tjugofem år, inte om tio år, utan NU.
Är du och jag redo att ta ansvaret som det innebär?
Vad innebär det?
Bland annat just modet att vakna upp till högre medvetenhet.
Att ta ett steg framåt.
Att granska sina handlingar, sitt tänkande, sina känslor.
När handlar jag så att resultatet blir ekologiskt, dvs välgörande för mig och motparten, VARJE GÅNG jag interagerar med någon?
När är jag uppmärksam på att jag själv är på väg att ”ta ut ränta” för någon som inte kan ränteföras?
Mina förväntningar på människor kan ibland vara för höga, beroende på flera faktorer: Motparten kanske inte alls är överens med mig om min förväntade motprestation
Motparten kanske förväntar sig ”högre” än vad jag planerar att ge tillbaka.
Motparten kanske inte förmår uppskatta vad jag ger honom/henne och därmed skapas inget värde hos honom/henne.
För att bli mer ”vaken” behöver jag alltså uppmärksamma: Vem är den här människan? Vilka intressen har han/hon? Vad tycker han/hon om? Vad ogillar han/hon för något? Kan jag hjälpa den här personen på något vis? Vill jag hjälpa den här personen, och isåfall: hur?
Är jag säker på att min hjälp är efterfrågad och önskvärd?
Sker kompensationen på rätt sätt, är den genomförd med rätt attityd?
Kan jag ta såväl ”tack” som frånvaro av tack för det jag gjort för den här personen?
Är jag villig att ta ett steg tillbaka och begrunda motiven för mina val, mitt handlande?
Är jag villig att sätta frågetecken till att jag har rätt?
Är jag villig att ompröva ett mindre bra val?
Adderar jag värde på ett ekologiskt, balanserat och harmoniskt sätt, eller finns det en inre eller yttre konflikt jag först behöver förhålla mig till och lösa?
Är jag villig att vara lyssnande?
Är jag villig att ge?
Nu?
Till sist:
Vårt syfte med verksamheten här är just detta: att underlätta ett ekologiskt förhållningssätt i tanke, känsla och handling, för att därigenom skapa de rätta betingelserna för att uppleva glädjen i livet, att njuta av livet, oavsett var vi befinner oss i ålder, i geografisk hemort, i social status, osv.
Vi vill även uppmärksamma den käre läsaren på att vi passar på att istället för att höja priserna sänker priserna på kurserna från och med nu!
Så: Hjärtligt välkommen till det aktuella utbudet!
Gunnar Martin Aronsson
Ulla E Olsson
--
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar