torsdag 23 februari 2012
onsdag 22 februari 2012
HYPNOSKURS i UPPSALA 25-26 FEBRUARI. För dig som vill lära dig mer!
KREATIVITET
PROBLEMLÖSNINGSFÖRMÅGA
alla dina...
DOLDA RESURSER
som också öppnar upp för....
ditt SUPER-MEDVETNA!
Hypnos -
Expressvägen till ditt Undermedvetnas Geni.
Lördag 25 februari – Söndag 26 februari 2012. UPPSALA.
DAG 1:
+ Hypnosens moderna historia. Mesmerism.
+ Fördomar om hypnos.
+ Varför fungerar hypnos? Hjärnvågor.
+ Hur Milton Erickson revolutionerade hypnoterapin
+ Hypnossession I första dagen. Fokus på hälsa.
+ Instruktioner för självhypnos enligt Silvametoden
DAG 2:
+ Hur du lättare kan somna med hjälp av självhypnos.
+ Hur du kan öka din kreativitet och lösa problem.
+ Hur du kan förbättra relationer med hjälp av Silvametoden.
+ Hur du kan förbättra din hälsa med hjälp av Silvametoden.
+ Djupare Hypnossession II andra dagen. Fokus på problemlösning.
--
Kursledaren GUNNAR MARTIN ARONSSON, har aktivt utforskat hypnos och
trance-arbete sedan 1980-talet, vilket inkluderat studier i hypnotiska språkmönster och Tidslinjemetoden i samband med utbildningen till Int. Certifierad NLP Master Practitioner vid NLP-Huset, Köpenhamn. Lärare Julia Silverthorn och John Overdurf, certifierade hypnoterapeuter. Studium av Barrie Konicovs hypnosmetodik.
VILL DU HA NYCKLARNA TILL DITT UNDERMEDVETNAS GENI?
När: lördag 25 februari - söndag 26 februari 2012.
Var: Centrala UPPSALA. Lokal meddelas senare.
Klocktid: lördag 10-17, söndag 10-17.
Pris: 1.490 SEK inklusive moms och 50-sidigt KURSHÄFTE, som sänds över till din mailbox. Du skriver ut den och tar med den på kursen.
Kurhäftet innehåller såväl facktexter som övningar.
BONUS: En Hypnotisk Audiomeditation ingår (värde 139 SEK).
Sänds direkt till din mailbox.
Sista anmälningsdag: fredag 17 februari kl 12.00
Du kan även få info. Här
http://www.kurser.se/Hypnos_Expressvaegen_till_ditt_Undermedvetna_163395.htm
Bakgrund:
Hypnos används i allt större utsträckning idag, och är i sig inget mystiskt. I allt, från reklam till suggestiv dansmusik och visualiseringsband, finns element och hypnos och trancearbete för att du skall kunna kontakta ditt undermedvetna.
Detta är en seriös grundläggande orienteringskurs för dig som själv vill lära dig mer om hypnos och trancetillstånd. Vi kommer här att förmedla den metod som José Silva införde. Vi tar dock även upp den indirekta, icke-auktoritära hypnosmetod som hypnoterapeuten Milton Erickson kom att utveckla.
Hypnos handlar om att vila (därav namnet Hypnos, sömn) från yttre medvetenhet och istället öka sin inre medvetenhet. Till skillnad från den vanliga missuppfattningen handlar alltså hypnos, i denna renodlade och strukturerade form, om ÖKAD inre kontroll och medvetenhet!
Genom att lära dig självhypnos får du lättare att visualisera, ”se dina mål”, och därigenom får du mer kraft i dina mål.
ÖVRIGA VILLKOR som gäller alla kurser:
Vid sjukdom eller framflyttad kurs erbjuds du gå vid framflyttat kursdatum, växla till annan likvärdig kurs, eller få pengarna krediterade till ditt konto. Du kan aldrig förlora någonting på att anmäla dig till en kurs med GMA Action/Evolutionbynight.
Artikel: OM LEDARSKAP I EN NY TID. Hur den feminina polens kraft ökar i inflytande.av Gunnar Martin Aronsson.
OM LEDARSKAP
I tidningarna florerar texter om betydelsen av ledarskap. Det finns ett otal ledarskapsskurser som kontinuerligt arrangeras inom statliga och kommunala sektorn, såväl som inom den privata. Ledare här och ledare där. Den som blir verkställande direktör, VD, ledare för de gigantiska företagen betalas vanligtvis med höga årslöner. Marknadsvärdet är alltså högt.
LEDARSKAPETS BETYDELSE.
Om vi tittar närmare på ämnet märker vi ett väldigt engagemang för att få fram ”rätt person på rätt plats”. ”Head-hunters” jobbar dagligen med detta, ofta med en mängd olika testförfaranden av kandidaterna, eller genom omsorgsfulla urvalsprocesser och branschkännedom.
MÄNNISKOR I GRUPP BEHÖVER GOD LEDNING
Då vi människor är gruppmänniskor är det självklart att frågan om hur gruppen skall ledas blir central. En mängd frågor aktualiseras:
Hur skall ledningen av just det här arbetet ske? Det är skillnad på att leda ett hotells dagliga verksamhet, ett lastfartygs dagliga verksamhet, en förskolas dagliga verksamhet, en transportfirmas dagliga verksamhet, ett vattenkraftverks dagliga verksamhet, och så vidare.
Vem passar till att leda arbetet?
Vad utmärker en ”bra ledare”?
Och vad utmärker en ”dålig ledare”?
Några känner till uttrycket ”Vem som helst kan bli chef, men bara ett fåtal kan bli ledare.”
Vad handlar nu detta om?
Varför är det skillnad på chef och ledare?
Kan vem som helst bli ledare, eller vad är det som krävs för att bli en bra ledare?
Är vi förhindrade av ”arv och miljö” för att bli ledare?
LEDARSKAP ÄR EN FUNKTION
Själv har jag alltid varit tveksam till vad som verkar vara ett vurmande eller till och med ett dyrkande av ledaren. Det är förvisso så, att de som lett större delar av mänskligheten framåt på ett konstruktivt sätt, som politiker som Dalai Lama, Nelson Mandela och Mohandas K. Gandhi, eller innovatörer som Leonardo da Vinci, Henry Ford, Thomas Alva Edison i förfluten tid eller Ingvar Kamprad i nutid, eller teoretiska fysiker som Albert Einstein och Niels Bohr eller pedagogiska genier som Maria Montessori, eller fredsarbetare som Marshall Rosenberg eller andliga förgrundsgestalter som Mary Baker Eddy, Louise Hay eller Helena P. Blavatsky har uppmärksammats här, beroende på att jag tycker att personerna ifråga förtjänar det. Samtidigt har säkerligen samtliga personer här ovan också en skuggsida, och det är inget märkligt med det.
LEDARSKAP ÄR BEGRÄNSAT AV TID OCH RUM
Men vi får inte glömma att allt som skapas, skapas i ett speciellt rum, i en speciell tid. Det är DÅ ledarskapet blir synliggjort och använt. Några decennier senare kanske detta ledarskap och dess resultat mist sin betydelse. Det berättas om Mose eller Moshe, att när han kom fram till ”Det förlovade landet” skulle han inte få komma in i det. Hans uppdrag som ledare var fullbordat, i och med att han lett folket ”genom öknen”. Nelson Mandelas politiska betydelse försvann när han avgick som Sydafrikas ledare, även om hans symboliska betydelse förstås fortfarande är betydande. En del av Albert Einsteins idéer utmanas just nu av forskare anknutna till partikelacceleratorn i laboratoriet Cern.
LEDARSKAPSUTVECKLINGEN HANDLAR PRIMÄRT OM ATT LEDA SIG SJÄLV
Sannolikt är min utgångspunkt en annan än den gängse.
För mig går utvecklingen ut på att envar skapar sig en förmåga att leda sig själv. Detta är det primära. Det är det viktiga.
Det innebär, bland annat: Att skapa en skeptisk hållning till vad olika ”ledare” säger, istället för att blint acceptera vad de säger på grund av att de är just ledare.
LEDARE OCH KARISMA
Vi får inte glömma bort, att många ledare för grupper och folk också har en psykologisk, social och ytskiktsbeteende- begåvning vilket kan innebära, att en ledare har ett slags lyster, som kallas karisma. Inte alla, men många som agerar inför stora folksamlingar har karisma, och lyckas därigenom skapa fokus och uppmärksamhet på sin person och på budskapet. Det gäller alla från påven till presidentkandidaterna. Karisman ”i sig” är varken ”bra” eller ”dålig”. Den bara finns, och skapar effekt för dem som är på våglängd med budskapet.
För att göra en enkel bild:
Den katolske påvens tal i Rom påverkar sannolikt miljontals aktiva katoliker.
Men om jag däremot tillhör den protestantiska grenen av kyrkligheten, till exempel den Lutherska konfessionen, betyder Påvens tal ingenting speciellt.
På nästa nivå handlar det om att leda andra inom det fält där du antingen själv är sakkunnig eller där du tillsammans med andra sakkunniga hjälper dem som är mindre sakkunniga inom just det området. En lärare inom ett visst område är därmed defintionsmässigt en elev inom ett annat område.
LEDARSKAP ÄR BEGRÄNSAT TILL MITT KOMPETENSOMRÅDE
SFI-läraren Sofia är ledare för SFI-eleven Marcia som nyligen kommit till Sverige, men samma SFI-lärare kan mycket väl bli elev till Marcia, när det visar sig, att hon är en sakkunnig inom flamencodans, och Sofia vill lära sig. Marcia tar alltså över ledarrollen, och instruerar Sofia inom det kompetensområde hon är verksam i.
LEDARSKAP I MODERN TID UNDVIKER ATT GÖRA LEDARE TILL IDOLER
Idol = Det grekiska ordet Eidolon kommer av Eidos vilket betyder- Det som blir synligt, En avbild, Ett mönster, En skugga, En form, Någonting som liknar något. Vanligtvis avses konkret med ordet idol avgud.
I den kristna urkunden Bibeln berättas att det var just vad Folket gjorde, när de började tillbe en guldkalv istället för Gud.
Det är en viktig sedelärande historia. Vilka har vi gjort till idoler i modern tid?
Vilka ledare har ”förgudats”, dvs har fått överdriven betydelse.
Ledarskapet i modern tid kommer att undvika att göra ledare till idoler, men däremot prisa ett gott ledarskap för att det är den FUNKTION som hjälper grupper att nå ett visst ,önskat, mål på ett visst, önskat, sätt.
VI VÄXLAR ROLLER SOM LEDARE OCH ”FÖLJARE”
En storasyster som tar hand om sina yngre systrar är ledare för dessa i den familjemässiga kontexten så länge hon och de andra inom sig väljer att så skall det vara. Men ledarskapet upphör när en yngre syster bryter sig ur storasysterns inflytandeenergi och tar hand om sitt eget ledarskap.
Ledarskap är alltså i sig varken ”bra” eller ”dåligt” utan är snarast att betrakta som en funktion.
Nästa fråga kan vara: Hur optimaliseras funktionen?
Svaret blir härifrån: När syftet med funktionen har uppnåtts till fullo.
När det gäller den Nya Tidens ledarskap skiljer det sig markant från den Gamla Tidens, som i hög grad handlade om manliga strukturer.
DET TRADITIONELLA LEDARSKAPET HAR VARIT MASKULINT PRÄGLAT
Den manliga grenen kan betraktas som mer ”militärisk”.
Tydliga hierarkiska ordergångar, som vanligtvis inte fick ifrågasättas av dem som var längre ned i hierarkin.
De finansiellt rika bestämde, ”ledde” de minde bemedlades liv, genom att sätta upp lagar, regler, normer för dessa.
De med politisk makt ”ledde” dem som hade mindre politisk makt (och först 1921 infördes allmän kvinnlig rösträtt i Sverige).
De som i industrialismens begynnelse ägde verkstadsföretag, ”ledde”, via företagsledningen och de anlitade förmännen, de anställda på golvet (istället för att dessa, efter att ha lärt sig grunderna för sitt jobb, började leda sig själva och expandera sitt kunnande till andra funktioner på arbetsplatsen).
DET MASKULINA LEDARSKAPATS FÖRDELAR
Det maskulint präglade ledarskapet hade fördelar, främst en effektivitet beroende just på det att ordergivande sällan ifrågasattes, eftersom enda möjligheten till det var att ha lika mycket makt som den som givit ordern. Och helst mer makt. Men de enda som kunde ackumulera den makten, den kraften, var konkurrenterna på marknaden, samt de lagar och förordningar som reglerade verksamheten från statligt myndighetshåll.
DET MASKULINA LEDARSKAPETS NACKDELAR
Likväl fanns många nackdelar, bland annat det bristande medinflytandet när det gäller det egna arbetet. Dessutom innebär ett hierarkiskt ledarskap ofta att de invändningar mot olika förslag, som är viktiga för att utveckla en verksamhet, gärna ignorerades; ”varningssignalerna” uppmärksammades inte, eftersom politiker, företagsledare och andra inte ville se dem, och om de såg dem, sällan tog dem som intäkt för att ändra kurs, utan mer som en produkt av ”bråkmakare”.
Fackföreningar tillkom för att skydda arbetare mot den överexploatering och vårdslöshet, som ofta var fallet i industrialismens barndom. Arbetare utsattes ibland för dödliga risker utan att ”ledarna” på företagen tog någon notis om det.
Främst beroende på att arbetarna kunde ersättas av andra arbetare för att nå det produktivitetsmål som företaget satt upp.
DET FEMININA LEDARSKAPETS INFLYTANDE ÖKAR
Idag och framöver ökar den feminina polens kvaliteters inflytande i ledarskapet.
Vad betyder det?
Det betyder att ledarskapet blir allt mer demokratiserat.
Demokratiseringen kommer alltså inte, enligt detta resonemang, från det traditionella maskulina ”tänket” över huvud taget.
Om vi ser tillbaka i historien finns utvecklingen presenterad på ett annat sätt: Att allt fler män har velat få allt mer makt från dem som tidigare varit privilegierade. När handeln ökade på 1600-talet började adelns privilegier att utmanas av allt rikare handelsmän, och när industrialismen fick sitt verkliga fäste i Europa, i mitten av 1800-talet, fortsatte processen mot att få ta del av den växande ekonomin. Det har varit en armbågarnas och vapnens kamp om att också tillhöra de burgna, egentligen ingen intention att fördela välståndet till svagare grupper.
KÄRNAN I ETT MASKULINT BETONAT LEDARSKAP
Kärnan i ett maskulint betonat ledarskap handlar om tydliga spelregler av en hierarkisk karaktär.
Det gäller att observera vilka som dominerar i en grupp och försöka förhålla sig till ledarskapet på det sätt som ger optimala fördelar för den nytillkomne.
Är det inte möjligt att utkonkurrera ledaren kan det näst bästa vara att specialisera sig inom något segment som ledaren varken har tid eller möjlighet att sätta sig in i, och därigenom bli en förtrogen medarbetare.
Allt så kallat medinflytande beror - enligt den esoteriska traditionen jag kommer från - på att den kvinnliga polens inflytande har ökat.
Sammantaget blev det globalt en snedfördelning: den maskulina polens energi fick herravälde över det sätt, på vilket produktion skulle ske och arbetet skulle genomföras.
Det vi är på väg in i nu är, som tidigare nämnts, en ny värld, där den feminina polens grundenergin vinner inträde på alla områden (även om förändringen i vissa fall låter vänta på sig).
KÄRNAN I ETT FEMININT BETONAT LEDARSKAP
Resultat av den kvinnliga energins inträde har bland annat yttrat sig i demokratiseringsprocesserna i samhället i stort, och när det gäller företagande och statliga institutioner i form av högre och högre former av medbestämmande. Kvinnlig energi har skapat resultatet av att ”alla som berörs av ett problem må höras”, istället för att, som tidigare, de med mest etablerad makt självsvåldigt beslöt hur framtiden skulle utmejslas i stort, såväl som på regional och lokal nivå. Naturligtvis har en mer dominant kvinnlig energis närvaro i beslutsprocesser och ledarskap nackdelar, liksom en mer dominant manlig energis närvaro i beslutsprocesserna. Vi repeterar här:
ETT TRADITIONELLT MASKULINT LEDARSKAP
Bland fördelarna i traditionellt ”manligt/maskulint” ledarskap finns element som
+ Tydligt målfokus och tydlig målstyrning.
+ Tydligt regelverk. Normer som uttrycks konkret, direkt i skrift och tal.
+ Ett underförstått ”manligt” normsystem (som är en fördel för dem som kan
och vill anpassa sig till både det synliga och det osynliga normsystemet).
+ En mer ”kylig” hållning till de personella omständigheterna kring målet, som
gör att målet inte förloras ur sikte.
+ En del av drivkraften är tävlingslusten, vilken har fördelen att ofta sporra dem
som blir rätt involverade i arbetet.
+ En ”enkelhet” i beslutsfattandet baserat på ett reduktionstiskt sätt att sortera
ut allt beslutsunderlag som inte anses adekvat för beslutet ifråga, varmed
konskevensen blir fler beslut per tidsenehet och högre beslutskraft (vilket
likväl har sina nackdelar).
Med ovanstående skrivet, märker du säkert att de ovan beskrivna fördelarna likaväl kan uppfattas som nackdelar. Nackdelar om jag som individ exempelvis…
+ Inte är förtjust i stela mål.
+ Känner mig låst av alltför tydliga regler och normer.
+ Är kvinna som inte förstår de manliga koderna och det manliga osynliga
normsystemet.
+ Vill ha högre grad av personalomsorg.
+ Vill ha en högre grad av medbestämmande, ett mer plant och mindre
hierarkiskt ledarskap.
ETT TRADITIONELLT FEMININT LEDARSKAP
Bland fördelarna i traditionellt ”kvinnligt/feminint” ledarskap finns element som
+ Processinriktning och höggradigt medbestämmande från deltagarna i en
grupp (även om det av psykologiska skäl alltid finns några som dominerar en
grupp).
+ En mer ”varm” hållning till de personliga omständigheterna kring målet, som
gör att hänsynen till de enskilda deltagarnas välmående tenderar att bli större
än i motsvarande ”manligt” ledarskap.
+ En erkänd ”komplexitet” i beslutsfattande där medbestämmande är viktigt.
Komplexiteten är då baserad på ett annat sätt att sortera beslutsunderlag.
Detta kan ha fördelarna att inte handla oövertänkt, dvs utan att ha gått
igenom de möjliga konsekvenserna av vissa beslut.
För att ge en enkel och överdriven bild:
Problemet är att det i ett lokalt område är en invasion av skadeinsekter. Ett ”maskulint” ledarskap föreslår då tre gånger återkommande besprutning av alla de områden, där insekterna kläcks. Därmed dödas de flesta insekterna och problemet torde vara löst.
Ett ”feminint” tänkande och planerande skulle då kunna vara:
Ja, vi vill få bort skadeinsekterna från området, då dessa plågar invånarna där.
Vilka blir konsekvenserna för miljön i övrigt, för dem som bor där, om vi besprutar? Kommer det valda giftet att påverka vattnet i ån och i grundvattnet? Kommer påverkan på grödorna i området att ske, och isåfall: hur mycket?
Hur kan vi få information om denna påverkan?
Är de som bor i området ordentligt informerade om planerna på att bespruta deras trädgårdar, åkrar och skogsområden med gift, och med just giftet XYZ. Och isåfall: hur ställer de sig till förslaget om att bespruta? Är en majoritet av befolkningen med på beslutet?
DEN NYA TIDENS LEDARSKAP
Vad är då den nya tidens ledarskap?
Ämnet är förstås stort och djupt och här är bara intentionen att nämna, att detta ledarskap, som du säkert insett vid det här laget, handlar om att förena ”det bästa från den maskulina polens energi” med ”det bästa från den feminina polens energi”.
Det innebär bland annat:
+ Målinriktning OCH omsorg om processerna (dvs ”vägen till målet).
+ Målstyrning OCH en öppenhet för att styrningen kan behöva ständig korrigering genom att nya fakta kommer upp, nya fakta också genom medarbetares synpunkter, idéer och vilja.
+ En förståelse att den optimala produktiviteten kommer från människor som älskar att jobba med det som de jobbar med, och där de märker att ledningen bryr sig om deras hälsa och välmående, bryr sig om att få deras synpunkter, bryr sig om delaktighet, inte bara på ett symboliskt vis, utan på ett konkret, handfast vis.
+ Att den enskilde i allt högre grad leder sig själv inom sitt kompetensområde i samverkan med andra inom angränsande kompetens- och ansvarsområden.
+ Att den enskilde i allt högre grad vidareutvecklar sin kompetens genom en spontan nyfikenhet och vilja att ständigt expandera, och att denna inneboende längtan också har stöd hos företag, institutioner, myndigheter.
+ Att det är en självklarhet, att vi växlar roll mellan att vara ledare inom ett område, och elev inom ett annat, och att vi blir tillräckligt flexibla och ödmjuka, för att kunna vara också elev eller i en lärande funktion.
Gunnar Martin Aronsson
19 februari 2012.
I tidningarna florerar texter om betydelsen av ledarskap. Det finns ett otal ledarskapsskurser som kontinuerligt arrangeras inom statliga och kommunala sektorn, såväl som inom den privata. Ledare här och ledare där. Den som blir verkställande direktör, VD, ledare för de gigantiska företagen betalas vanligtvis med höga årslöner. Marknadsvärdet är alltså högt.
LEDARSKAPETS BETYDELSE.
Om vi tittar närmare på ämnet märker vi ett väldigt engagemang för att få fram ”rätt person på rätt plats”. ”Head-hunters” jobbar dagligen med detta, ofta med en mängd olika testförfaranden av kandidaterna, eller genom omsorgsfulla urvalsprocesser och branschkännedom.
MÄNNISKOR I GRUPP BEHÖVER GOD LEDNING
Då vi människor är gruppmänniskor är det självklart att frågan om hur gruppen skall ledas blir central. En mängd frågor aktualiseras:
Hur skall ledningen av just det här arbetet ske? Det är skillnad på att leda ett hotells dagliga verksamhet, ett lastfartygs dagliga verksamhet, en förskolas dagliga verksamhet, en transportfirmas dagliga verksamhet, ett vattenkraftverks dagliga verksamhet, och så vidare.
Vem passar till att leda arbetet?
Vad utmärker en ”bra ledare”?
Och vad utmärker en ”dålig ledare”?
Några känner till uttrycket ”Vem som helst kan bli chef, men bara ett fåtal kan bli ledare.”
Vad handlar nu detta om?
Varför är det skillnad på chef och ledare?
Kan vem som helst bli ledare, eller vad är det som krävs för att bli en bra ledare?
Är vi förhindrade av ”arv och miljö” för att bli ledare?
LEDARSKAP ÄR EN FUNKTION
Själv har jag alltid varit tveksam till vad som verkar vara ett vurmande eller till och med ett dyrkande av ledaren. Det är förvisso så, att de som lett större delar av mänskligheten framåt på ett konstruktivt sätt, som politiker som Dalai Lama, Nelson Mandela och Mohandas K. Gandhi, eller innovatörer som Leonardo da Vinci, Henry Ford, Thomas Alva Edison i förfluten tid eller Ingvar Kamprad i nutid, eller teoretiska fysiker som Albert Einstein och Niels Bohr eller pedagogiska genier som Maria Montessori, eller fredsarbetare som Marshall Rosenberg eller andliga förgrundsgestalter som Mary Baker Eddy, Louise Hay eller Helena P. Blavatsky har uppmärksammats här, beroende på att jag tycker att personerna ifråga förtjänar det. Samtidigt har säkerligen samtliga personer här ovan också en skuggsida, och det är inget märkligt med det.
LEDARSKAP ÄR BEGRÄNSAT AV TID OCH RUM
Men vi får inte glömma att allt som skapas, skapas i ett speciellt rum, i en speciell tid. Det är DÅ ledarskapet blir synliggjort och använt. Några decennier senare kanske detta ledarskap och dess resultat mist sin betydelse. Det berättas om Mose eller Moshe, att när han kom fram till ”Det förlovade landet” skulle han inte få komma in i det. Hans uppdrag som ledare var fullbordat, i och med att han lett folket ”genom öknen”. Nelson Mandelas politiska betydelse försvann när han avgick som Sydafrikas ledare, även om hans symboliska betydelse förstås fortfarande är betydande. En del av Albert Einsteins idéer utmanas just nu av forskare anknutna till partikelacceleratorn i laboratoriet Cern.
LEDARSKAPSUTVECKLINGEN HANDLAR PRIMÄRT OM ATT LEDA SIG SJÄLV
Sannolikt är min utgångspunkt en annan än den gängse.
För mig går utvecklingen ut på att envar skapar sig en förmåga att leda sig själv. Detta är det primära. Det är det viktiga.
Det innebär, bland annat: Att skapa en skeptisk hållning till vad olika ”ledare” säger, istället för att blint acceptera vad de säger på grund av att de är just ledare.
LEDARE OCH KARISMA
Vi får inte glömma bort, att många ledare för grupper och folk också har en psykologisk, social och ytskiktsbeteende- begåvning vilket kan innebära, att en ledare har ett slags lyster, som kallas karisma. Inte alla, men många som agerar inför stora folksamlingar har karisma, och lyckas därigenom skapa fokus och uppmärksamhet på sin person och på budskapet. Det gäller alla från påven till presidentkandidaterna. Karisman ”i sig” är varken ”bra” eller ”dålig”. Den bara finns, och skapar effekt för dem som är på våglängd med budskapet.
För att göra en enkel bild:
Den katolske påvens tal i Rom påverkar sannolikt miljontals aktiva katoliker.
Men om jag däremot tillhör den protestantiska grenen av kyrkligheten, till exempel den Lutherska konfessionen, betyder Påvens tal ingenting speciellt.
På nästa nivå handlar det om att leda andra inom det fält där du antingen själv är sakkunnig eller där du tillsammans med andra sakkunniga hjälper dem som är mindre sakkunniga inom just det området. En lärare inom ett visst område är därmed defintionsmässigt en elev inom ett annat område.
LEDARSKAP ÄR BEGRÄNSAT TILL MITT KOMPETENSOMRÅDE
SFI-läraren Sofia är ledare för SFI-eleven Marcia som nyligen kommit till Sverige, men samma SFI-lärare kan mycket väl bli elev till Marcia, när det visar sig, att hon är en sakkunnig inom flamencodans, och Sofia vill lära sig. Marcia tar alltså över ledarrollen, och instruerar Sofia inom det kompetensområde hon är verksam i.
LEDARSKAP I MODERN TID UNDVIKER ATT GÖRA LEDARE TILL IDOLER
Idol = Det grekiska ordet Eidolon kommer av Eidos vilket betyder- Det som blir synligt, En avbild, Ett mönster, En skugga, En form, Någonting som liknar något. Vanligtvis avses konkret med ordet idol avgud.
I den kristna urkunden Bibeln berättas att det var just vad Folket gjorde, när de började tillbe en guldkalv istället för Gud.
Det är en viktig sedelärande historia. Vilka har vi gjort till idoler i modern tid?
Vilka ledare har ”förgudats”, dvs har fått överdriven betydelse.
Ledarskapet i modern tid kommer att undvika att göra ledare till idoler, men däremot prisa ett gott ledarskap för att det är den FUNKTION som hjälper grupper att nå ett visst ,önskat, mål på ett visst, önskat, sätt.
VI VÄXLAR ROLLER SOM LEDARE OCH ”FÖLJARE”
En storasyster som tar hand om sina yngre systrar är ledare för dessa i den familjemässiga kontexten så länge hon och de andra inom sig väljer att så skall det vara. Men ledarskapet upphör när en yngre syster bryter sig ur storasysterns inflytandeenergi och tar hand om sitt eget ledarskap.
Ledarskap är alltså i sig varken ”bra” eller ”dåligt” utan är snarast att betrakta som en funktion.
Nästa fråga kan vara: Hur optimaliseras funktionen?
Svaret blir härifrån: När syftet med funktionen har uppnåtts till fullo.
När det gäller den Nya Tidens ledarskap skiljer det sig markant från den Gamla Tidens, som i hög grad handlade om manliga strukturer.
DET TRADITIONELLA LEDARSKAPET HAR VARIT MASKULINT PRÄGLAT
Den manliga grenen kan betraktas som mer ”militärisk”.
Tydliga hierarkiska ordergångar, som vanligtvis inte fick ifrågasättas av dem som var längre ned i hierarkin.
De finansiellt rika bestämde, ”ledde” de minde bemedlades liv, genom att sätta upp lagar, regler, normer för dessa.
De med politisk makt ”ledde” dem som hade mindre politisk makt (och först 1921 infördes allmän kvinnlig rösträtt i Sverige).
De som i industrialismens begynnelse ägde verkstadsföretag, ”ledde”, via företagsledningen och de anlitade förmännen, de anställda på golvet (istället för att dessa, efter att ha lärt sig grunderna för sitt jobb, började leda sig själva och expandera sitt kunnande till andra funktioner på arbetsplatsen).
DET MASKULINA LEDARSKAPATS FÖRDELAR
Det maskulint präglade ledarskapet hade fördelar, främst en effektivitet beroende just på det att ordergivande sällan ifrågasattes, eftersom enda möjligheten till det var att ha lika mycket makt som den som givit ordern. Och helst mer makt. Men de enda som kunde ackumulera den makten, den kraften, var konkurrenterna på marknaden, samt de lagar och förordningar som reglerade verksamheten från statligt myndighetshåll.
DET MASKULINA LEDARSKAPETS NACKDELAR
Likväl fanns många nackdelar, bland annat det bristande medinflytandet när det gäller det egna arbetet. Dessutom innebär ett hierarkiskt ledarskap ofta att de invändningar mot olika förslag, som är viktiga för att utveckla en verksamhet, gärna ignorerades; ”varningssignalerna” uppmärksammades inte, eftersom politiker, företagsledare och andra inte ville se dem, och om de såg dem, sällan tog dem som intäkt för att ändra kurs, utan mer som en produkt av ”bråkmakare”.
Fackföreningar tillkom för att skydda arbetare mot den överexploatering och vårdslöshet, som ofta var fallet i industrialismens barndom. Arbetare utsattes ibland för dödliga risker utan att ”ledarna” på företagen tog någon notis om det.
Främst beroende på att arbetarna kunde ersättas av andra arbetare för att nå det produktivitetsmål som företaget satt upp.
DET FEMININA LEDARSKAPETS INFLYTANDE ÖKAR
Idag och framöver ökar den feminina polens kvaliteters inflytande i ledarskapet.
Vad betyder det?
Det betyder att ledarskapet blir allt mer demokratiserat.
Demokratiseringen kommer alltså inte, enligt detta resonemang, från det traditionella maskulina ”tänket” över huvud taget.
Om vi ser tillbaka i historien finns utvecklingen presenterad på ett annat sätt: Att allt fler män har velat få allt mer makt från dem som tidigare varit privilegierade. När handeln ökade på 1600-talet började adelns privilegier att utmanas av allt rikare handelsmän, och när industrialismen fick sitt verkliga fäste i Europa, i mitten av 1800-talet, fortsatte processen mot att få ta del av den växande ekonomin. Det har varit en armbågarnas och vapnens kamp om att också tillhöra de burgna, egentligen ingen intention att fördela välståndet till svagare grupper.
KÄRNAN I ETT MASKULINT BETONAT LEDARSKAP
Kärnan i ett maskulint betonat ledarskap handlar om tydliga spelregler av en hierarkisk karaktär.
Det gäller att observera vilka som dominerar i en grupp och försöka förhålla sig till ledarskapet på det sätt som ger optimala fördelar för den nytillkomne.
Är det inte möjligt att utkonkurrera ledaren kan det näst bästa vara att specialisera sig inom något segment som ledaren varken har tid eller möjlighet att sätta sig in i, och därigenom bli en förtrogen medarbetare.
Allt så kallat medinflytande beror - enligt den esoteriska traditionen jag kommer från - på att den kvinnliga polens inflytande har ökat.
Sammantaget blev det globalt en snedfördelning: den maskulina polens energi fick herravälde över det sätt, på vilket produktion skulle ske och arbetet skulle genomföras.
Det vi är på väg in i nu är, som tidigare nämnts, en ny värld, där den feminina polens grundenergin vinner inträde på alla områden (även om förändringen i vissa fall låter vänta på sig).
KÄRNAN I ETT FEMININT BETONAT LEDARSKAP
Resultat av den kvinnliga energins inträde har bland annat yttrat sig i demokratiseringsprocesserna i samhället i stort, och när det gäller företagande och statliga institutioner i form av högre och högre former av medbestämmande. Kvinnlig energi har skapat resultatet av att ”alla som berörs av ett problem må höras”, istället för att, som tidigare, de med mest etablerad makt självsvåldigt beslöt hur framtiden skulle utmejslas i stort, såväl som på regional och lokal nivå. Naturligtvis har en mer dominant kvinnlig energis närvaro i beslutsprocesser och ledarskap nackdelar, liksom en mer dominant manlig energis närvaro i beslutsprocesserna. Vi repeterar här:
ETT TRADITIONELLT MASKULINT LEDARSKAP
Bland fördelarna i traditionellt ”manligt/maskulint” ledarskap finns element som
+ Tydligt målfokus och tydlig målstyrning.
+ Tydligt regelverk. Normer som uttrycks konkret, direkt i skrift och tal.
+ Ett underförstått ”manligt” normsystem (som är en fördel för dem som kan
och vill anpassa sig till både det synliga och det osynliga normsystemet).
+ En mer ”kylig” hållning till de personella omständigheterna kring målet, som
gör att målet inte förloras ur sikte.
+ En del av drivkraften är tävlingslusten, vilken har fördelen att ofta sporra dem
som blir rätt involverade i arbetet.
+ En ”enkelhet” i beslutsfattandet baserat på ett reduktionstiskt sätt att sortera
ut allt beslutsunderlag som inte anses adekvat för beslutet ifråga, varmed
konskevensen blir fler beslut per tidsenehet och högre beslutskraft (vilket
likväl har sina nackdelar).
Med ovanstående skrivet, märker du säkert att de ovan beskrivna fördelarna likaväl kan uppfattas som nackdelar. Nackdelar om jag som individ exempelvis…
+ Inte är förtjust i stela mål.
+ Känner mig låst av alltför tydliga regler och normer.
+ Är kvinna som inte förstår de manliga koderna och det manliga osynliga
normsystemet.
+ Vill ha högre grad av personalomsorg.
+ Vill ha en högre grad av medbestämmande, ett mer plant och mindre
hierarkiskt ledarskap.
ETT TRADITIONELLT FEMININT LEDARSKAP
Bland fördelarna i traditionellt ”kvinnligt/feminint” ledarskap finns element som
+ Processinriktning och höggradigt medbestämmande från deltagarna i en
grupp (även om det av psykologiska skäl alltid finns några som dominerar en
grupp).
+ En mer ”varm” hållning till de personliga omständigheterna kring målet, som
gör att hänsynen till de enskilda deltagarnas välmående tenderar att bli större
än i motsvarande ”manligt” ledarskap.
+ En erkänd ”komplexitet” i beslutsfattande där medbestämmande är viktigt.
Komplexiteten är då baserad på ett annat sätt att sortera beslutsunderlag.
Detta kan ha fördelarna att inte handla oövertänkt, dvs utan att ha gått
igenom de möjliga konsekvenserna av vissa beslut.
För att ge en enkel och överdriven bild:
Problemet är att det i ett lokalt område är en invasion av skadeinsekter. Ett ”maskulint” ledarskap föreslår då tre gånger återkommande besprutning av alla de områden, där insekterna kläcks. Därmed dödas de flesta insekterna och problemet torde vara löst.
Ett ”feminint” tänkande och planerande skulle då kunna vara:
Ja, vi vill få bort skadeinsekterna från området, då dessa plågar invånarna där.
Vilka blir konsekvenserna för miljön i övrigt, för dem som bor där, om vi besprutar? Kommer det valda giftet att påverka vattnet i ån och i grundvattnet? Kommer påverkan på grödorna i området att ske, och isåfall: hur mycket?
Hur kan vi få information om denna påverkan?
Är de som bor i området ordentligt informerade om planerna på att bespruta deras trädgårdar, åkrar och skogsområden med gift, och med just giftet XYZ. Och isåfall: hur ställer de sig till förslaget om att bespruta? Är en majoritet av befolkningen med på beslutet?
DEN NYA TIDENS LEDARSKAP
Vad är då den nya tidens ledarskap?
Ämnet är förstås stort och djupt och här är bara intentionen att nämna, att detta ledarskap, som du säkert insett vid det här laget, handlar om att förena ”det bästa från den maskulina polens energi” med ”det bästa från den feminina polens energi”.
Det innebär bland annat:
+ Målinriktning OCH omsorg om processerna (dvs ”vägen till målet).
+ Målstyrning OCH en öppenhet för att styrningen kan behöva ständig korrigering genom att nya fakta kommer upp, nya fakta också genom medarbetares synpunkter, idéer och vilja.
+ En förståelse att den optimala produktiviteten kommer från människor som älskar att jobba med det som de jobbar med, och där de märker att ledningen bryr sig om deras hälsa och välmående, bryr sig om att få deras synpunkter, bryr sig om delaktighet, inte bara på ett symboliskt vis, utan på ett konkret, handfast vis.
+ Att den enskilde i allt högre grad leder sig själv inom sitt kompetensområde i samverkan med andra inom angränsande kompetens- och ansvarsområden.
+ Att den enskilde i allt högre grad vidareutvecklar sin kompetens genom en spontan nyfikenhet och vilja att ständigt expandera, och att denna inneboende längtan också har stöd hos företag, institutioner, myndigheter.
+ Att det är en självklarhet, att vi växlar roll mellan att vara ledare inom ett område, och elev inom ett annat, och att vi blir tillräckligt flexibla och ödmjuka, för att kunna vara också elev eller i en lärande funktion.
Gunnar Martin Aronsson
19 februari 2012.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)