söndag 25 september 2011
EKOLOGISK EKONOMI - Av Gunnar Martin Aronsson.
NYA NÄTVERKSBREVET Nr. 21. 2011
– från GMA Action-EvolutionByNight.
Hej!
Hur är läget?
Hoppas att du njuter av höstens färgprakt på träden och att du måhända kunnat skörda frukter och bär från dina eller vänners trädgårdar.
Här fortsätter vi att presentera den nya världsbilden, så som den i allt högre grad börjar visa sig, via nya rön inom medicinen, biologin, psykologin, pedagogiken och fysiken.
Å ena sidan kan det kännas som att det är väldigt trögt, i synnerhet om du, liksom jag, upplevde förändringen redan för 35-40 år sedan.
Å andra sidan, om du först på senare tid kommit i kontakt med dessa nya eller snarare nygamla tankemönster och insikter, så kan det kännas som att förändringen går snabbt.
--
Som tidigare nämnts ett flertal gånger, är det globala ekonomiska systemet i en björnsax; det går inte att reformera systemet ”inom” systemet längre – vilket de olika ”krispaketen” visar. Att trycka upp fler pengar
från centralbankerna förändrar inte situationen, då skuldsättningen kontinuerligt ökar på grund av att skulderna som bekant skall betalas, och betalas tillbaka med vedertagen ränta.
Staterna beordras därmed att öka skattetrycket, friställa statsanställda, förlänga pensionsåldern, och så vidare.
Vilket i sin tur har en smärtgräns. Unga människor anser inte att de ska betala för något som de anser antingen är den äldre generationens skulder, eller är bankernas fel, eller beror på ett orättfärdigt system.
--
Orsakerna till att systemet nu är på väg att spricka är flera, och vi har inte utrymme här att gå igenom alla dessa, men orsaken under alla dessa mer ytliga orsaker är, enligt de flesta andliga och esoteriska (tidigare för offentligheten hemlighållna) traditioner brottet mot själva naturordningen: Det handlar aldrig om att ta mer än man gett, enkelt uttryckt.
--
En betydelsebärande obalans är det nuvarande banksystemet, som vi tidigare berättat om.
Enkelt uttryckt finns det på grund av att ett lån i en bank aldrig motsvarar de reala, verkliga värdena utan är istället i hög grad ”tagna ur luften” (så kallad fractional reserv-banking, FRB, ett system som under medeltiden av dem som drabbades av det kallades ocker). Vi har dessutom räntetagandet. Tillsammans skapar dessa en ständig ekonomisk obalans. Låntagaren får alltid betala mer än det reala, verkliga värdet av lånet till banken, vilket – generaliserat uttryckt – innebär att bankens mervärde, vinsten, när det gäller lånet är ”taget” från låntagaren.
(OBS Detta betyder inte, att banker som ”energidepå” betraktat inte behövs, bara att systemet som det föreligger just nu, är i obalans. Det samma gäller värdepappershandeln och valutahandeln.) Obalansen är i sin tur en utväxt från självbevarelsedriften, som säger att jag behöver skydda mig själv från hotande faror, vilket innerst handlar om en rädsla för att dö.
--
Varje form av ”övertrassering” av vårt individuella och kollektiva konto kommer vi att få ”betala tillbaka”, vare sig vi vill det eller inte, vare sig vi anser det vara rättvist eller inte. Hos de skriftlösa folken, som exempelvis indianstammarna i Nordamerika, var det alltid självklart att aldrig ta mer från naturen än vad som var nödvändigt. Man dödade inte ”för nöjes skull”. Buffeln som jagades och fälldes hedrades. En tradition omnämner att man tackade buffelns ande för att den offrat kroppen för att de – indianerna – skulle få mat.
--
Det är alltså en helt annan mentalitet, och en visdom som har presenterades för de européer som invaderade indianernas marker utan att dessa fäste något avseende vid visdomen. Istället utrotades så gott som hela buffelstammen, ofta just ”för nöjes skull”, eftersom man hade gevär och lätt kunde döda de stora djuren.
--
Vi vet att denna rovdrift, denna girighet, denna hänsynslöshet fortsatt sprida sina effekter i världen i form av ett allt mer stympat Amazonas, förstörda landområden i Asien och Afrika, förgiftade vattendrag och ett enormt slöseri med resurserna i de så kallade i-länderna (som nu följs av exempelvis Kina och andra länder).
--
Detta kan förstås inte fortsätta, eftersom det är emot naturens ekosystem. Inte heller kan penningrovdrift fortsätta i hundra år till, hur mycket ideal det än kan sägas vara, att göra ”klipp” (dvs tjäna pengar utan motsvarande värde-utgivande från individen eller gruppen). Eller sagt på ett annat sätt:
A. ”MINIMALT VÄRDE UT, MOT MAXIMALT VÄRDE IN”
Varje form av ”klipp” innebär, sett i det större systemet, ett brott mot den ekonomiska ekologin, där principen alltså är: ”Minimalt värde ut mot maximalt värde in”, till att börja med. Detta är girighetens herradöme, och även ett sådant måste till att börja med finnas – för att vi skall förstå hur vi skall undvika att göra. Vi vet vad vi inte vill, först när vi i tillräckligt hög grad upplever konskevensen av vårt handlande. Girighet leder, enkelt uttryckt, till en disharmonisk värld, där det ständigt handlar om att komma ”först till köttgrytorna” och trampa ned eventuella konkurrenter om köttgrytorna. Enkelt uttryckt: En guldhandlare köper upp guld från guldvaskaren, som har klimpen med sig för värdering. Handlaren betalar 50 dollar för guldet, vaskaren är inte nöjd, men finner att han inte kan få mer från den här handlaren och det är i alla fall så, att han klarar sig ett tag på de 50 dollarna. Handlaren säljer sen guldet i nästa led för 5000 dollar. Han får därmed en intäkt på 4950 dollar, och även med avdrag för arbete, resa och övriga omkostnader på låt säga 250 dollar får han alltså i handen 4.700 dollar ett värde som i hög grad är ”taget ur luften”, dvs motsvaras inte av verkligt värde.
--
När vi sen kommit än längre är principen istället
B. ”MAXIMALT VÄRDE UT, MOT MAXIMALT VÄRDE IN”. Du ger då inte längre minimalt (minsta möjliga värde) ut i handelsutbytet, utan söker att ge kvalité ut, men samtidigt kräver du tillbaka mer värde in till dig själv eller till din grupp (familj, släkt, klan) eller till ditt företag. Krävandet sker genom olika tvångsåtgärder, kontrakt, pålagor, ibland genom hot, indrivning, med mera.
Och till sist:
C. ”MAXIMALT (OCH FRIVILLIGT) VÄRDE UT, MOT (FRIVILLIGT) VÄRDE IN”.
Men vad som sker här emellan är en hel vetenskap, som kräver otaliga moment av självinsikt, om-tänkande, om-kännande och om-handlande. Varför?
Därför att de flesta människor ännu inte förnimmer de karmiska lagarna (lagen om orsak och verkan), och inte förstår, att de alltid måste betala tillbaka vad de ”övertrasserat” förr eller senare. Konsekvensen behöver inte handla om pengar, utan om andra livsinskränkningar, till exempel känslan av att vara kontrollerad, begränsad.
Upplevelsen av att vara rädd för fattigdom. Upplevelsen av att vara rädd för att andra människor skall behandla mig illa. Känslan av att det som jag har kan tas ifrån mig (exempelvis bil, båt, hus, sommarstuga, lön, arbete) och annat liknande. Detta kallas ibland för negativ karma i de esoteriska kretsarna.
Men vi skall här också återigen passa på att understryka, att varje tillstånd är nödvändigt – nödvändigt för att få kunskap. Vi kan även ha med oss en ”övertrassering” från vårt tidigare liv, vilket gör att vi här och nu får kämpa till synes orättfärdigt mycket. Men återigen: detta är grunden för vetskap, kunnande och talang.
Hur klara sig på mindre pengar än många andra, och att känna sig nöjd därmed, må bra med det.
Vad som här kallas välståndsmedvetande variant 1 B. Den andra varianten 1 A är att tjäna mycket pengar, och känna sig nöjd med det, och må bra i vardagen med det, utan att känna rädsla eller ångest för att dessa pengar och tillgångar skall försvinna på ett ögonblick genom exempelvis markant prisfall på egna fastigheter, globalt börsras, regeringsdekret, företagskonkurser och omstruktureringar, oärliga affärspartners, inbördeskrig och naturkatastrofer.
Just nu lever vi parallellt på samtliga tre aktivitetsnivåer både individuellt och kollektiv. Det är en process som nu i samband med kriserna, enligt de visa kommer att innebära, att vi blir medvetna om sambanden och tvingas till tillrättalägganden via vårt eget samvete. Vi nödgas börja se längre än till oss själva och vår familj. Vi förnimmer i allt högre grad att vi alla hör ihop – ja, allihop. Krisen i Europa är nu inflätad med krisen i USA och krisen i USA innebär också en kris för Kina, då USA är en av de stora importnationerna, förutom att Kina äger massor av statliga amerikanska värdepapper (obligationer), vilket gör att vad som händer i USA får en kedjereaktion i Kina, om inte förr så senare.
Vi nödgas göra en omsvängning i vårt tänkande, vårt kännande och vårt handlande, och går långsamt från grundprincipen ”minimalt värde ut mot maximalt värde in” genom principen ”maximalt värde ut mot mer (krävt) värde in” (som motsvarar den moderna kapitalismens grundfilosofi, där man söker att ge ut maximalt, konkurrensframbringat värde till kunderna, samtidigt som man kräver tillbaka maximalt av kunderna inom ramarna som satts upp för affärstransaktionen).
MAXIMALT VÄRDE (FRIVILLIGT) UT, MOT (FRIVILLIGT) VÄRDE IN
För att till sist komma fram till den speciella ”gåvoprincipen” som är ”maximalt värde (frivilligt) ut, mot (frivilligt) värde in. Vad innebär den? Ja bland annat att alltid ge mer än vad som förväntas, något som kan förvåna en traditionell kapitalistisk materialistisk filosofi. Det egentliga mer-värdet finns – inte som Marx menade – i det från arbetstagarens enligt Marx ”stulna” värde som är skillnaden mellan arbetsgivarens framställningskostnad för en viss produkt och produktens säljpris till konsumenten, den så kallad profiten.
Istället finns mervärdet i det ”frivilliga” värde som arbetsgivaren isåfall väljer att ge konsumenten ovanför det överenskomna säljpriset. Men då ingen skillnad föreligger mellan konsumenten och en eventuell arbetstagare hos arbetsgivaren är det samma princip här: När arbetsgivaren förutom den överenskomna lönen ger adderat och frivilligt värde, som upplevs som arbetstagaren som adderat värde, då har verkligt mer-värde skapats.
Är det begripligt? Är det spännande? Jag hoppas det….
Det enda mervärde som kan skapas ”ekologiskt” sett är konsumentens/mottagarens upplevda mervärde.
Och det kan aldrig skapas genom tvång. Om det görs och ges är det alltid under 100% frivilliga premisser. Den nya, ekologiska ekonomin kommer naturligtvis att mötas med misstro, och det är i sin ordning. Så måste det vara. Men när de andliga principerna blir allt mer upplevda inte som bara teori, utan som verklighet, kommer den ekologiskt inriktade ekonomin att ses som allt mer självklar.
Den nya ekonomin är alltså en slags gåvoekonomi, en ekonomi som inte innebär varken ”slöseri” eller överdriven sparsamhet, utan som innebär en medveten insikt om att ekonomi liksom allting annat ingår i kretslopp och har sina maximumnivåer och minimumnivåer som är naturliga, och där man agerar med lugn och fasthet istället för med rädsla och ångest över dessa minimumnivåer. Detta kan göras endast med insikt om de andliga naturlagarna, som understryker gåvoprincipen: att ge ut mer än vad som är ”nödvändigt”, för att få in mer än vad som är ”nödvändigt”. Att förmera värden genom att ge dessa värden till andra, genom att fokusera andra människors behov (inte begär) och söka tillgodose dessa.
Vi kommer då till sist till en nivå då det är omöjligt att uppleva fattigdom, eftersom vi alla ”matar varandra”, genom denna gåvoprincip. Då gåvoprincipen (att en person ger ut mer värde än förväntat av motparten) i syfte att motparten skall uppleva mer värde, eller förhöjd livskvalitet, är ekologisk – är det enligt detta resonemang framtidens ekonomi.
--
Hjärtligt tack för ditt intresse!
Gunnar Martin Aronsson
Med det avslutas denna första del, och vi bereder plats åt information om kommande workshops och kurser.
Vill du ha en snabb översikt, gå direkt till
http://evolutionbynight.wordpress.com/
Med en förhoppning att du hittar något som kan addera värde till dig inom vårt ämnesområde…!
Ljus och Glädje
– från GMA Action-EvolutionByNight.
Hej!
Hur är läget?
Hoppas att du njuter av höstens färgprakt på träden och att du måhända kunnat skörda frukter och bär från dina eller vänners trädgårdar.
Här fortsätter vi att presentera den nya världsbilden, så som den i allt högre grad börjar visa sig, via nya rön inom medicinen, biologin, psykologin, pedagogiken och fysiken.
Å ena sidan kan det kännas som att det är väldigt trögt, i synnerhet om du, liksom jag, upplevde förändringen redan för 35-40 år sedan.
Å andra sidan, om du först på senare tid kommit i kontakt med dessa nya eller snarare nygamla tankemönster och insikter, så kan det kännas som att förändringen går snabbt.
--
Som tidigare nämnts ett flertal gånger, är det globala ekonomiska systemet i en björnsax; det går inte att reformera systemet ”inom” systemet längre – vilket de olika ”krispaketen” visar. Att trycka upp fler pengar
från centralbankerna förändrar inte situationen, då skuldsättningen kontinuerligt ökar på grund av att skulderna som bekant skall betalas, och betalas tillbaka med vedertagen ränta.
Staterna beordras därmed att öka skattetrycket, friställa statsanställda, förlänga pensionsåldern, och så vidare.
Vilket i sin tur har en smärtgräns. Unga människor anser inte att de ska betala för något som de anser antingen är den äldre generationens skulder, eller är bankernas fel, eller beror på ett orättfärdigt system.
--
Orsakerna till att systemet nu är på väg att spricka är flera, och vi har inte utrymme här att gå igenom alla dessa, men orsaken under alla dessa mer ytliga orsaker är, enligt de flesta andliga och esoteriska (tidigare för offentligheten hemlighållna) traditioner brottet mot själva naturordningen: Det handlar aldrig om att ta mer än man gett, enkelt uttryckt.
--
En betydelsebärande obalans är det nuvarande banksystemet, som vi tidigare berättat om.
Enkelt uttryckt finns det på grund av att ett lån i en bank aldrig motsvarar de reala, verkliga värdena utan är istället i hög grad ”tagna ur luften” (så kallad fractional reserv-banking, FRB, ett system som under medeltiden av dem som drabbades av det kallades ocker). Vi har dessutom räntetagandet. Tillsammans skapar dessa en ständig ekonomisk obalans. Låntagaren får alltid betala mer än det reala, verkliga värdet av lånet till banken, vilket – generaliserat uttryckt – innebär att bankens mervärde, vinsten, när det gäller lånet är ”taget” från låntagaren.
(OBS Detta betyder inte, att banker som ”energidepå” betraktat inte behövs, bara att systemet som det föreligger just nu, är i obalans. Det samma gäller värdepappershandeln och valutahandeln.) Obalansen är i sin tur en utväxt från självbevarelsedriften, som säger att jag behöver skydda mig själv från hotande faror, vilket innerst handlar om en rädsla för att dö.
--
Varje form av ”övertrassering” av vårt individuella och kollektiva konto kommer vi att få ”betala tillbaka”, vare sig vi vill det eller inte, vare sig vi anser det vara rättvist eller inte. Hos de skriftlösa folken, som exempelvis indianstammarna i Nordamerika, var det alltid självklart att aldrig ta mer från naturen än vad som var nödvändigt. Man dödade inte ”för nöjes skull”. Buffeln som jagades och fälldes hedrades. En tradition omnämner att man tackade buffelns ande för att den offrat kroppen för att de – indianerna – skulle få mat.
--
Det är alltså en helt annan mentalitet, och en visdom som har presenterades för de européer som invaderade indianernas marker utan att dessa fäste något avseende vid visdomen. Istället utrotades så gott som hela buffelstammen, ofta just ”för nöjes skull”, eftersom man hade gevär och lätt kunde döda de stora djuren.
--
Vi vet att denna rovdrift, denna girighet, denna hänsynslöshet fortsatt sprida sina effekter i världen i form av ett allt mer stympat Amazonas, förstörda landområden i Asien och Afrika, förgiftade vattendrag och ett enormt slöseri med resurserna i de så kallade i-länderna (som nu följs av exempelvis Kina och andra länder).
--
Detta kan förstås inte fortsätta, eftersom det är emot naturens ekosystem. Inte heller kan penningrovdrift fortsätta i hundra år till, hur mycket ideal det än kan sägas vara, att göra ”klipp” (dvs tjäna pengar utan motsvarande värde-utgivande från individen eller gruppen). Eller sagt på ett annat sätt:
A. ”MINIMALT VÄRDE UT, MOT MAXIMALT VÄRDE IN”
Varje form av ”klipp” innebär, sett i det större systemet, ett brott mot den ekonomiska ekologin, där principen alltså är: ”Minimalt värde ut mot maximalt värde in”, till att börja med. Detta är girighetens herradöme, och även ett sådant måste till att börja med finnas – för att vi skall förstå hur vi skall undvika att göra. Vi vet vad vi inte vill, först när vi i tillräckligt hög grad upplever konskevensen av vårt handlande. Girighet leder, enkelt uttryckt, till en disharmonisk värld, där det ständigt handlar om att komma ”först till köttgrytorna” och trampa ned eventuella konkurrenter om köttgrytorna. Enkelt uttryckt: En guldhandlare köper upp guld från guldvaskaren, som har klimpen med sig för värdering. Handlaren betalar 50 dollar för guldet, vaskaren är inte nöjd, men finner att han inte kan få mer från den här handlaren och det är i alla fall så, att han klarar sig ett tag på de 50 dollarna. Handlaren säljer sen guldet i nästa led för 5000 dollar. Han får därmed en intäkt på 4950 dollar, och även med avdrag för arbete, resa och övriga omkostnader på låt säga 250 dollar får han alltså i handen 4.700 dollar ett värde som i hög grad är ”taget ur luften”, dvs motsvaras inte av verkligt värde.
--
När vi sen kommit än längre är principen istället
B. ”MAXIMALT VÄRDE UT, MOT MAXIMALT VÄRDE IN”. Du ger då inte längre minimalt (minsta möjliga värde) ut i handelsutbytet, utan söker att ge kvalité ut, men samtidigt kräver du tillbaka mer värde in till dig själv eller till din grupp (familj, släkt, klan) eller till ditt företag. Krävandet sker genom olika tvångsåtgärder, kontrakt, pålagor, ibland genom hot, indrivning, med mera.
Och till sist:
C. ”MAXIMALT (OCH FRIVILLIGT) VÄRDE UT, MOT (FRIVILLIGT) VÄRDE IN”.
Men vad som sker här emellan är en hel vetenskap, som kräver otaliga moment av självinsikt, om-tänkande, om-kännande och om-handlande. Varför?
Därför att de flesta människor ännu inte förnimmer de karmiska lagarna (lagen om orsak och verkan), och inte förstår, att de alltid måste betala tillbaka vad de ”övertrasserat” förr eller senare. Konsekvensen behöver inte handla om pengar, utan om andra livsinskränkningar, till exempel känslan av att vara kontrollerad, begränsad.
Upplevelsen av att vara rädd för fattigdom. Upplevelsen av att vara rädd för att andra människor skall behandla mig illa. Känslan av att det som jag har kan tas ifrån mig (exempelvis bil, båt, hus, sommarstuga, lön, arbete) och annat liknande. Detta kallas ibland för negativ karma i de esoteriska kretsarna.
Men vi skall här också återigen passa på att understryka, att varje tillstånd är nödvändigt – nödvändigt för att få kunskap. Vi kan även ha med oss en ”övertrassering” från vårt tidigare liv, vilket gör att vi här och nu får kämpa till synes orättfärdigt mycket. Men återigen: detta är grunden för vetskap, kunnande och talang.
Hur klara sig på mindre pengar än många andra, och att känna sig nöjd därmed, må bra med det.
Vad som här kallas välståndsmedvetande variant 1 B. Den andra varianten 1 A är att tjäna mycket pengar, och känna sig nöjd med det, och må bra i vardagen med det, utan att känna rädsla eller ångest för att dessa pengar och tillgångar skall försvinna på ett ögonblick genom exempelvis markant prisfall på egna fastigheter, globalt börsras, regeringsdekret, företagskonkurser och omstruktureringar, oärliga affärspartners, inbördeskrig och naturkatastrofer.
Just nu lever vi parallellt på samtliga tre aktivitetsnivåer både individuellt och kollektiv. Det är en process som nu i samband med kriserna, enligt de visa kommer att innebära, att vi blir medvetna om sambanden och tvingas till tillrättalägganden via vårt eget samvete. Vi nödgas börja se längre än till oss själva och vår familj. Vi förnimmer i allt högre grad att vi alla hör ihop – ja, allihop. Krisen i Europa är nu inflätad med krisen i USA och krisen i USA innebär också en kris för Kina, då USA är en av de stora importnationerna, förutom att Kina äger massor av statliga amerikanska värdepapper (obligationer), vilket gör att vad som händer i USA får en kedjereaktion i Kina, om inte förr så senare.
Vi nödgas göra en omsvängning i vårt tänkande, vårt kännande och vårt handlande, och går långsamt från grundprincipen ”minimalt värde ut mot maximalt värde in” genom principen ”maximalt värde ut mot mer (krävt) värde in” (som motsvarar den moderna kapitalismens grundfilosofi, där man söker att ge ut maximalt, konkurrensframbringat värde till kunderna, samtidigt som man kräver tillbaka maximalt av kunderna inom ramarna som satts upp för affärstransaktionen).
MAXIMALT VÄRDE (FRIVILLIGT) UT, MOT (FRIVILLIGT) VÄRDE IN
För att till sist komma fram till den speciella ”gåvoprincipen” som är ”maximalt värde (frivilligt) ut, mot (frivilligt) värde in. Vad innebär den? Ja bland annat att alltid ge mer än vad som förväntas, något som kan förvåna en traditionell kapitalistisk materialistisk filosofi. Det egentliga mer-värdet finns – inte som Marx menade – i det från arbetstagarens enligt Marx ”stulna” värde som är skillnaden mellan arbetsgivarens framställningskostnad för en viss produkt och produktens säljpris till konsumenten, den så kallad profiten.
Istället finns mervärdet i det ”frivilliga” värde som arbetsgivaren isåfall väljer att ge konsumenten ovanför det överenskomna säljpriset. Men då ingen skillnad föreligger mellan konsumenten och en eventuell arbetstagare hos arbetsgivaren är det samma princip här: När arbetsgivaren förutom den överenskomna lönen ger adderat och frivilligt värde, som upplevs som arbetstagaren som adderat värde, då har verkligt mer-värde skapats.
Är det begripligt? Är det spännande? Jag hoppas det….
Det enda mervärde som kan skapas ”ekologiskt” sett är konsumentens/mottagarens upplevda mervärde.
Och det kan aldrig skapas genom tvång. Om det görs och ges är det alltid under 100% frivilliga premisser. Den nya, ekologiska ekonomin kommer naturligtvis att mötas med misstro, och det är i sin ordning. Så måste det vara. Men när de andliga principerna blir allt mer upplevda inte som bara teori, utan som verklighet, kommer den ekologiskt inriktade ekonomin att ses som allt mer självklar.
Den nya ekonomin är alltså en slags gåvoekonomi, en ekonomi som inte innebär varken ”slöseri” eller överdriven sparsamhet, utan som innebär en medveten insikt om att ekonomi liksom allting annat ingår i kretslopp och har sina maximumnivåer och minimumnivåer som är naturliga, och där man agerar med lugn och fasthet istället för med rädsla och ångest över dessa minimumnivåer. Detta kan göras endast med insikt om de andliga naturlagarna, som understryker gåvoprincipen: att ge ut mer än vad som är ”nödvändigt”, för att få in mer än vad som är ”nödvändigt”. Att förmera värden genom att ge dessa värden till andra, genom att fokusera andra människors behov (inte begär) och söka tillgodose dessa.
Vi kommer då till sist till en nivå då det är omöjligt att uppleva fattigdom, eftersom vi alla ”matar varandra”, genom denna gåvoprincip. Då gåvoprincipen (att en person ger ut mer värde än förväntat av motparten) i syfte att motparten skall uppleva mer värde, eller förhöjd livskvalitet, är ekologisk – är det enligt detta resonemang framtidens ekonomi.
--
Hjärtligt tack för ditt intresse!
Gunnar Martin Aronsson
Med det avslutas denna första del, och vi bereder plats åt information om kommande workshops och kurser.
Vill du ha en snabb översikt, gå direkt till
http://evolutionbynight.wordpress.com/
Med en förhoppning att du hittar något som kan addera värde till dig inom vårt ämnesområde…!
Ljus och Glädje
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)