Hej!
Releasearrangemanget som energica förlag ansvarade för gick fint. Cirka 20 minuter i 13 mötte jag förlagschefen Monica K Frisk och hennes kolleger och vänner utanför biografen Zita, där de väntade på att bli insläppta. Strax därpå kom biografmaskinisten och öppnade porten, och vi rörde oss genom Zitas prång till salong 3, som var abonnerad för ändamålet.
Snartnog var en liten kärntrupp samlad, och i denna Malou, sångerska och artist, Helen Walton, tidigare ett välbekant ansikte inom databranschen som nu också kommit att intressera sig för The Secret. Så Barbro från Örebro och undertecknad. Vi fyra skulle kortfattat tala om vad The Secret betytt för oss inför den hugade församlade presskåren.
Jag kom också i samtal med översättaren till boken, Eva Trägårdh, om översättandets mödor och njutning. Hur Eva kunde hinna med alla titlar som hon har bakom sig förblir ett mysterium, men hon sa till mig, att mycket handlar om rutin och förstås självdisciplin; att kunna disponera den stipulerade tiden rätt. Men ändå, erkände hon, hade det någon gång dragit över deadline, dvs den tid då ett material skall vara klart för att gå till nästa instans i produktionsprocessen.
Först visade man en snutt ur Oprah Winfreys The Secret-show, och så ett kort parti ur själva filmen the Secret - det var verkligen härligt att se den på stor duk! - därpå var det dags för oss fyra att prata. Malou inledde med att beskriva hur filmen hjälpt henne att återvinna sin självkänsla i samband med skivinspelning, och att kunna fokusera en optimistisk livshållning överlag. Om det mål man sätter upp inte går precis i uppfyllelse - "so what" - det är inte i hela världen; det handlar också om att kunna släppa taget och inte ta problem alltför allvarligt.
Sen pratade undertecknad, och det kändes verkligen skönt att här kunna tala fritt ur hjärtat för en publik som var primärt intresserat av materialet, själv innehållet, och inte som i Nyhetsmorgon, där fokus låg på the Secret som ett nytt amerikanskt mediafenomen.
Här fanns tid för att berätta något om både pionjären Wallace Wattles och om de kraftfulla resultaten som metodiken och visdomen under The Secret gett.
När jag såg filmen i december 2006 kände jag, att det här inspirerande audioveisuella stoffet kommer att kunna hjälpa många människor, och den 1 januari 2007 bestämde jag mig för att göra en konkret kurs av materialet (datumet är exakt, har nämligen hittat en anteckning om detta!)
Även Barbro kunde nu redogöra mer om sina erfarenheter av materialet, och underströk kopplingen till de etablerade teknikerna affirmation och visualisering från mental träning. Att The Secret inte är "nytt", men ett sätt att relevant presentera för vår tid. Helen berättade en slingrande och underhållande historia om hur the Secret hjälpt henne och hennes barn att komma till Italien på ett förhållandevis oortodoxt sätt. Men hon ville inte bo på hotell utan i ett vanligt italienskt hus på landsbygden. Hon inledde bl.a. genom att arrangera italienska middagar i Sverigehemmet, samtala om Italien och laborera med italienska föremål.
Genom att förebåda och "förgestalta" Italien både i sinnet och i sin närmiljö startade hon processen. Och visst - hon och barnen kunde resa till Italien och bo i ett riktigt italienskt hus.
Vi fick också några frågor, bland annat besvarade undertecknad en fråga från Kyrkans tidning "om vi såg några problem med the Secret". Jag bad honom specificera vad han menade, men det ville han inte. Då han möjligtvis (?) önskade relatera till den kyrkliga synen på icke-kyrkligt men andligt material replikerade jag att Wallace Wattles själv var mycket influerad av en kristen reformator i början av seklet och att det inte finns någonting i the Secret som strider med den kristna etiken. Om Wallace hade varit här idag, hade han sannolikt beskrivit det som att hans böcker helt och fullt är förenliga med Bergspredikan, som är kristendomens etiska kärna.
Så visades hela filmen; vilket var en njutning. I synnerhet uppskattar jag musiken och den effektiva redigeringen; det finns även en tydlig struktur, ett slags ABC-pedagogik, i filmen, som gjort den lätt att omforma till bok. Apropå det fick vi alla ett exemplar av den svenska The Secret-Hemligheten! Här finns i kortbiografierna inkluderat även ett porträtt av den gode Wallace (Wally) Wattles och hans samtida kollega Charles Haanel, vars kunskap även ingår i gma:s kurstext. Rhonda Byrne har även formulerat ett tack till Wally i eftertexterna.
Som sig bör....!
Sammanlagt: en givande dag med "goda vibrationer"; oavsett hur mottagandet blir är the Secret-materialet på väg ut till dem som befinner sig "på våglängd" för att kunna ta till sig filosofin, kunskapen och metodiken. Andra kommer, som tidigare sagts, att motarbeta materialet, och en tredje kategori att vara likgiltiga inför det. Som sig bör, det också!
Post scriptum var jag även på efterfestligheten på Vattumannens bokhandel på Drottninggatan. Väl inne var det proppfullt med intresserade, som kunde se både filmen och Oprah Winfrey Show på skärmar inne i butiken. Jag passade på att tacka både Monica K Frisk och hennes partner Per Frisk för inbjudan. De verkade båda nöjda med releasedagen. Inte undra på det; med den trevliga trängseln i butiken, där the Secret låg uppe på försäljningsbordet till hugade spekulanter...!
Allt gott
torsdag 31 maj 2007
måndag 28 maj 2007
28/5
Hejsan, vänner!
En liten snabbrapport:
Har precis återvänt från Stockholm ang. The Secret i TV4 Nyhetsmorgon.
Det var självfallet en berikande upplevelse, betraktat ur hela spektrat. TV 4 ordnade biljetter T/R till Stockholm och bokade hotell Kung Carl i närheten av Stureplan.
På söndagmorgonen blev jag upplockad av en taxi, som skjutsade mig till TV4:s huvudentré, där jag blev välkomnad av en ensam trevlig receptionist: restaurangen vid sidan av var stängd. Byggnaden var förhållandevis tom, eftersom det var pingstdag. Efter att ha blivit ledsagad upp av en produktionsassistent fick jag sitta i sminket i några minuter, varvid jag refererade till 1700-talets manliga pudersedvänjor för sminkösen, som fnissade till. Sen vidare till den pool där de gäster som väntar på sin entré håller till. Där fanns två låga bord, soffor, storlar, lite barstolar och en mindre och en större TV-skärm, som visar vad som parallellt händer i TV4:s sändning.
Den gode kompositören och artisten Per Gessle stod och pratade med en kompis, och Ronny Svensson från gamla Filmkrönikan satt och berättade minnen med ett spjuveraktivt leende. Det var självservering att hämta juice, kaffe, bröd och lite snacks bakom en disk. Vi skulle in cirka 10.30; jag, Barbro, en kvinna från Örebro som – fick jag veta – sysslade med mental träning, och så herrn som blivit inbjuden för att kritisera The Secret. Han hälsade artigt på oss båda innan vi gick in i studion - en uppbyggd ”hemmamiljö” - och fick slå oss ned vid ett bord, medan vi på avstånd hörde programledaren Tilde avsluta sin intervju med Per Gessle.
Jag kände till upplägget (för-och-emot) efter att ha talat i telefon med TV4 Nyhetsmorgon Söndags redaktör, men valde ändå att vara med, eftersom jag vet att det gäller att kunna stå stadigt när det blåser vad gäller den nya världsbilden.
Att det är VÄRT det, själva kritiken.
Och att jag kan ta den, eftersom jag vilar tryggt i visshet.
Att materialet är kontroversiellt har jag ingen tvivel om, i synnerhet i Sverige, eftersom det finns en annan idé och ideologitradition här än i USA, som jag även tagit upp i bloggen.
Att TV4 tog upp The Secret som ett nytt mediafenomen (medan det däremot inte fanns något intresse för själva innehållet) det var alltså klart redan från början för min del. Möjligtvis kan det komma längre fram.
Jag förnam när programledaren Tilde var på plats att det var fyra högst olika energier som möttes, med högst olika infallsvinklar på materialet, och olika förväntningar och viljor.
Tilde hade cirka 12 minuter på sig, enligt körschemat (inslagsplaneringen) att ställa några frågor till tre personer som skulle fördelas eller snarast ”huggas” av någon av oss andra. Alltså cirka 3 minuter åt varje person runt bordet - "Alltid något, sa han som såg Åmål"...
Barbro inledde med att prata om att hon tyckte det var roligt att intresset för The Secret var så stort i USA och att det nu kom hit. Hon pekade på att den mentala träningen som utforskats under de senaste decennierna underströk hur oerhört centralt det är att förstå tankefokusering och visualisering, några av grundpelarna i the Secret.
Själv undrade jag om tittarna visste något grundläggande om The Secret, dvs om det sagts något tidigare under morgonen (?) – eller om en introduktion var nödvändig. Jag berättat kort om att the Secret – Hemligheten utgår från Lagen om attraktion, att vad vi fokuserar med tanken tenderar att bli verkligt.
Den negativt kritiske kollegan hade uppenbarligen inte studerat materialet bakom The Secret mer än ytligt, vilket förstås gör det knepigt att samtala om stoffet ifråga för en tredje part, själva publiken, som inte känner till stoffet.
Skall de mer grundlösa uttalandena först bemötas?
Eller skall först den basala informationen om The Secret läggas fram?
Materialet som The Secret baserar sig på är oerhört omfattande, med de aktuella tidsramarna blir det ungefär som: ”Säg något om varför Shakespeare är en så bra dramatiker, och är han egentligen inte sämre än Strindberg på vissa områden?” (Jag minns att en av frågorna började: ”Men är det inte en risk för att…” det vill säga meningen inleddes med en negation. Detta görs för att polemisera och tydliggöra; den tillfrågade nödgas då normalt sätt inta en oppositionell hållning, och ”argumentera emot”.
För egen del upplever jag dock denna teknik som en som försvårar förståelse, eftersom argumentation är baserat på gamla stridstekniker och inte på ”fredstekniker” inom kommunikation – vilket hör den nya tiden till.
/Ovanstående sagt utan att anmärka mot Tilde, sättet hör som sagt till etablerad TV-utfrågningsmetodik/.)
Nåja, TV 4 ville ha det här för-och-emot-upplägget som ett slags underhållning och – ånyo – även detta är fullt naturligt, ur deras synvinkel sätt och just nu, när The Secret video och bok introduceras i Sverige med förhållandevis stor marknadsföring. Upplägget är ett sätt för TV 4 att dels surfa på mediaintresset och samtidigt ett sätt att markera en självständig hållning till fenomenet. Jag förstår fuller väl denna hållning, samtidigt som jag med förväntan ser fram mot att program som genuint fokuserar den nya världsbilden i alla dess fasetter kommer att skapas i Sverige.
Så återigen, för min egen del gäller: ”Välj vad du har”, som den gamla esoteriska visdomen säger. Detta var vad som var möjligt – just nu – vilket samtidigt innebär, att framtida inslag i TV och radio kan få en annan prägel, baserat på andra förutsättningar.
Sedan avtackades vi av Tilde med en handskakning och gick upp till ”poolen” igen för att TV4 sa att de kunde ordna en taxi tillbaka. Under tiden slängde jag lättsamt käft med Ronny Svensson och frågade varför han inte var på plats och bevakade den pågående filmfestivalen i Cannes, och han sa, han inte varit där på ett decennium. Hursomhelst var entusiasmen för film intakt, ögonen var fästade på TV-skärmen där ett Cannesinslag visades; ”han där till höger har jag intervjuat, han var livrädd för att ta i hand” och berättar om mötet med gamle Jethro Tullflöjtisten Ian Anderson (välkänd på 1970-talet, bland annat därför att han var den enda flöjtsolisten i ett rockband och därför att han gärna stod på ett ben när han spelade) som har bakterieskräck och därför hälsar med armbågen.
Tja, det finns många intressanta beteenden…!
TV4 hade också ordnat fram en taxi, som jag delade med Barbro. Hon var irriterad över programupplägget och tyckte, vad jag förstod, att det var slöseri med tid om TV4 nu inte ville veta mer om The Secret, utan bara skåpa ut det, varför då bjuda in henne? Vi talade lite grann om Uneståhls insats för mental träning i Sverige, innan jag hoppade av taxin för att hämta min väska på hotell Kung Carl. Dagen var ljum och skön och det blev en härlig promenad till Centralen innan tåget tog farväl av Stockholm för den här gången.
---
gma
En liten snabbrapport:
Har precis återvänt från Stockholm ang. The Secret i TV4 Nyhetsmorgon.
Det var självfallet en berikande upplevelse, betraktat ur hela spektrat. TV 4 ordnade biljetter T/R till Stockholm och bokade hotell Kung Carl i närheten av Stureplan.
På söndagmorgonen blev jag upplockad av en taxi, som skjutsade mig till TV4:s huvudentré, där jag blev välkomnad av en ensam trevlig receptionist: restaurangen vid sidan av var stängd. Byggnaden var förhållandevis tom, eftersom det var pingstdag. Efter att ha blivit ledsagad upp av en produktionsassistent fick jag sitta i sminket i några minuter, varvid jag refererade till 1700-talets manliga pudersedvänjor för sminkösen, som fnissade till. Sen vidare till den pool där de gäster som väntar på sin entré håller till. Där fanns två låga bord, soffor, storlar, lite barstolar och en mindre och en större TV-skärm, som visar vad som parallellt händer i TV4:s sändning.
Den gode kompositören och artisten Per Gessle stod och pratade med en kompis, och Ronny Svensson från gamla Filmkrönikan satt och berättade minnen med ett spjuveraktivt leende. Det var självservering att hämta juice, kaffe, bröd och lite snacks bakom en disk. Vi skulle in cirka 10.30; jag, Barbro, en kvinna från Örebro som – fick jag veta – sysslade med mental träning, och så herrn som blivit inbjuden för att kritisera The Secret. Han hälsade artigt på oss båda innan vi gick in i studion - en uppbyggd ”hemmamiljö” - och fick slå oss ned vid ett bord, medan vi på avstånd hörde programledaren Tilde avsluta sin intervju med Per Gessle.
Jag kände till upplägget (för-och-emot) efter att ha talat i telefon med TV4 Nyhetsmorgon Söndags redaktör, men valde ändå att vara med, eftersom jag vet att det gäller att kunna stå stadigt när det blåser vad gäller den nya världsbilden.
Att det är VÄRT det, själva kritiken.
Och att jag kan ta den, eftersom jag vilar tryggt i visshet.
Att materialet är kontroversiellt har jag ingen tvivel om, i synnerhet i Sverige, eftersom det finns en annan idé och ideologitradition här än i USA, som jag även tagit upp i bloggen.
Att TV4 tog upp The Secret som ett nytt mediafenomen (medan det däremot inte fanns något intresse för själva innehållet) det var alltså klart redan från början för min del. Möjligtvis kan det komma längre fram.
Jag förnam när programledaren Tilde var på plats att det var fyra högst olika energier som möttes, med högst olika infallsvinklar på materialet, och olika förväntningar och viljor.
Tilde hade cirka 12 minuter på sig, enligt körschemat (inslagsplaneringen) att ställa några frågor till tre personer som skulle fördelas eller snarast ”huggas” av någon av oss andra. Alltså cirka 3 minuter åt varje person runt bordet - "Alltid något, sa han som såg Åmål"...
Barbro inledde med att prata om att hon tyckte det var roligt att intresset för The Secret var så stort i USA och att det nu kom hit. Hon pekade på att den mentala träningen som utforskats under de senaste decennierna underströk hur oerhört centralt det är att förstå tankefokusering och visualisering, några av grundpelarna i the Secret.
Själv undrade jag om tittarna visste något grundläggande om The Secret, dvs om det sagts något tidigare under morgonen (?) – eller om en introduktion var nödvändig. Jag berättat kort om att the Secret – Hemligheten utgår från Lagen om attraktion, att vad vi fokuserar med tanken tenderar att bli verkligt.
Den negativt kritiske kollegan hade uppenbarligen inte studerat materialet bakom The Secret mer än ytligt, vilket förstås gör det knepigt att samtala om stoffet ifråga för en tredje part, själva publiken, som inte känner till stoffet.
Skall de mer grundlösa uttalandena först bemötas?
Eller skall först den basala informationen om The Secret läggas fram?
Materialet som The Secret baserar sig på är oerhört omfattande, med de aktuella tidsramarna blir det ungefär som: ”Säg något om varför Shakespeare är en så bra dramatiker, och är han egentligen inte sämre än Strindberg på vissa områden?” (Jag minns att en av frågorna började: ”Men är det inte en risk för att…” det vill säga meningen inleddes med en negation. Detta görs för att polemisera och tydliggöra; den tillfrågade nödgas då normalt sätt inta en oppositionell hållning, och ”argumentera emot”.
För egen del upplever jag dock denna teknik som en som försvårar förståelse, eftersom argumentation är baserat på gamla stridstekniker och inte på ”fredstekniker” inom kommunikation – vilket hör den nya tiden till.
/Ovanstående sagt utan att anmärka mot Tilde, sättet hör som sagt till etablerad TV-utfrågningsmetodik/.)
Nåja, TV 4 ville ha det här för-och-emot-upplägget som ett slags underhållning och – ånyo – även detta är fullt naturligt, ur deras synvinkel sätt och just nu, när The Secret video och bok introduceras i Sverige med förhållandevis stor marknadsföring. Upplägget är ett sätt för TV 4 att dels surfa på mediaintresset och samtidigt ett sätt att markera en självständig hållning till fenomenet. Jag förstår fuller väl denna hållning, samtidigt som jag med förväntan ser fram mot att program som genuint fokuserar den nya världsbilden i alla dess fasetter kommer att skapas i Sverige.
Så återigen, för min egen del gäller: ”Välj vad du har”, som den gamla esoteriska visdomen säger. Detta var vad som var möjligt – just nu – vilket samtidigt innebär, att framtida inslag i TV och radio kan få en annan prägel, baserat på andra förutsättningar.
Sedan avtackades vi av Tilde med en handskakning och gick upp till ”poolen” igen för att TV4 sa att de kunde ordna en taxi tillbaka. Under tiden slängde jag lättsamt käft med Ronny Svensson och frågade varför han inte var på plats och bevakade den pågående filmfestivalen i Cannes, och han sa, han inte varit där på ett decennium. Hursomhelst var entusiasmen för film intakt, ögonen var fästade på TV-skärmen där ett Cannesinslag visades; ”han där till höger har jag intervjuat, han var livrädd för att ta i hand” och berättar om mötet med gamle Jethro Tullflöjtisten Ian Anderson (välkänd på 1970-talet, bland annat därför att han var den enda flöjtsolisten i ett rockband och därför att han gärna stod på ett ben när han spelade) som har bakterieskräck och därför hälsar med armbågen.
Tja, det finns många intressanta beteenden…!
TV4 hade också ordnat fram en taxi, som jag delade med Barbro. Hon var irriterad över programupplägget och tyckte, vad jag förstod, att det var slöseri med tid om TV4 nu inte ville veta mer om The Secret, utan bara skåpa ut det, varför då bjuda in henne? Vi talade lite grann om Uneståhls insats för mental träning i Sverige, innan jag hoppade av taxin för att hämta min väska på hotell Kung Carl. Dagen var ljum och skön och det blev en härlig promenad till Centralen innan tåget tog farväl av Stockholm för den här gången.
---
gma
tisdag 22 maj 2007
22/5
Efter ännu en the Secret-helg är det nu dags att planera fördjupningsdagen; kunskap är en ständig spiralformad, expanderande rörelse mellan det kända och det okända; erövrandet av kunskap är en naturgiven gåva. Allt vi behöver göra är att vara uppmärksamma i nuet.
Vi skall gå in mer på ursprungsgestalten Wallace Wattles epokgörande framställning av hur manifestering sker. Här kan jag inte berätta så mycket om just detta, utom att jag själv blev väldigt förundrad när jag första gången kommer över Wattles texter, och passade på att skriva en artikel för tidskriften Sökaren om "Wally" Wattles och hans idéer.
Ja, av feedbacken jag fått verkade kursdeltagarna nöjda med helgen (19-20 maj), vilket är härligt: nu vidtar eget arbete, och så skall vi ha en uppföljning längre fram, där effekterna kan återberättas för de andra i gruppen. Känner till en hel del positiva effekter som skett vad gäller tidigare kursdeltagare, men då jag enbart kan förmedla det som är utanför tystnadsplikten, väntar jag ett tag till med att yppa något.
Allt gott!
:-)
gm
Vi skall gå in mer på ursprungsgestalten Wallace Wattles epokgörande framställning av hur manifestering sker. Här kan jag inte berätta så mycket om just detta, utom att jag själv blev väldigt förundrad när jag första gången kommer över Wattles texter, och passade på att skriva en artikel för tidskriften Sökaren om "Wally" Wattles och hans idéer.
Ja, av feedbacken jag fått verkade kursdeltagarna nöjda med helgen (19-20 maj), vilket är härligt: nu vidtar eget arbete, och så skall vi ha en uppföljning längre fram, där effekterna kan återberättas för de andra i gruppen. Känner till en hel del positiva effekter som skett vad gäller tidigare kursdeltagare, men då jag enbart kan förmedla det som är utanför tystnadsplikten, väntar jag ett tag till med att yppa något.
Allt gott!
:-)
gm
fredag 18 maj 2007
18/5 - Fredag
Hej igen!
I onsdag 16 maj hörde en av redaktörerna på TV av sig; de funderar på att göra ett inslag om The Secret, men har ännu inte bestämt sig. De funderar vidare...
Sjäv preparerar jag för en ny the Secret-kurs imorgon 19:e och 20:e maj, och som vanligt känns det helt lugnt och balanserat. Har valt ut min favoritmusik och adderat några "specialare" till just denna helg.
Dessutom håller jag på med förbredelserna gällande en text om hälsa och sjukdom sett i ljuset av den estoriska (dolda) kunskapstraditionen, som nu som bekant håller på att bli alltmer öppen, allt mer exoterisk. Framförallt handlar det om kunskapen om de subtila energiströmmar som går genom hela den fysiska kroppen, välkänd under namn som Qi eller prana i den österländska traditionen.
I onsdag 16 maj hörde en av redaktörerna på TV av sig; de funderar på att göra ett inslag om The Secret, men har ännu inte bestämt sig. De funderar vidare...
Sjäv preparerar jag för en ny the Secret-kurs imorgon 19:e och 20:e maj, och som vanligt känns det helt lugnt och balanserat. Har valt ut min favoritmusik och adderat några "specialare" till just denna helg.
Dessutom håller jag på med förbredelserna gällande en text om hälsa och sjukdom sett i ljuset av den estoriska (dolda) kunskapstraditionen, som nu som bekant håller på att bli alltmer öppen, allt mer exoterisk. Framförallt handlar det om kunskapen om de subtila energiströmmar som går genom hela den fysiska kroppen, välkänd under namn som Qi eller prana i den österländska traditionen.
måndag 14 maj 2007
14/5 - Måndag
Hej igen, vänner.
I torsdags 10/5 hörde Per Frisk på förlaget Hälsa av sig angående kursmanualen.
Han ville att jag skulle skicka över den, så han kunde få ta sig en titt, då materialet
möjligtvis kunde vara av intresse att publicera.
Eftersom materialet är specialdesignat just för gruppkursändamål satte jag mig ned och jobbade om stoffet under torsdagen och fredagen, så att även egenstudier kan komma ifråga.
Dessutom ville jag placera in citat från de stora pionjärerna bakom the Secret, främst då
Wallace Wattles, men även Napoleon Hill, mannen som av Andrew Carnegie fick uppdraget att undersöka hur de mest välbärgade och kreativa människorna tänkte, kända och handlande, för att söka leta efter gemensamma nämnare.
Det centrala Hill kom fram till, var att samtliga av dessa hade ett speciellt "mind-set", dvs "system för tänkande och kännande och handlande".
Det tog Hill cirka tjugo år innan han la fram sina resultat, men resultatet är i sig så häpnadsväckande och ligger på en sådan massiv empirisk grund, att det torde vara svårt även för kritiker att hävda, att Hills forskning bara består av grundlösa spekulationer.
Dessutom hade Hill, må man säga, förtroende även från "högt uppsatta" personer; han var nämligen rådgivare åt två presidenter, Woodrow Wilson och Roosevelt.
Kursmanuset växte till 48 sidor.
Per fick tillbaka det bearbetade manuset 14.45 på fredagen. Nu får vi vänta och se vad Per och Monica K Frisk tycker...
I torsdags 10/5 hörde Per Frisk på förlaget Hälsa av sig angående kursmanualen.
Han ville att jag skulle skicka över den, så han kunde få ta sig en titt, då materialet
möjligtvis kunde vara av intresse att publicera.
Eftersom materialet är specialdesignat just för gruppkursändamål satte jag mig ned och jobbade om stoffet under torsdagen och fredagen, så att även egenstudier kan komma ifråga.
Dessutom ville jag placera in citat från de stora pionjärerna bakom the Secret, främst då
Wallace Wattles, men även Napoleon Hill, mannen som av Andrew Carnegie fick uppdraget att undersöka hur de mest välbärgade och kreativa människorna tänkte, kända och handlande, för att söka leta efter gemensamma nämnare.
Det centrala Hill kom fram till, var att samtliga av dessa hade ett speciellt "mind-set", dvs "system för tänkande och kännande och handlande".
Det tog Hill cirka tjugo år innan han la fram sina resultat, men resultatet är i sig så häpnadsväckande och ligger på en sådan massiv empirisk grund, att det torde vara svårt även för kritiker att hävda, att Hills forskning bara består av grundlösa spekulationer.
Dessutom hade Hill, må man säga, förtroende även från "högt uppsatta" personer; han var nämligen rådgivare åt två presidenter, Woodrow Wilson och Roosevelt.
Kursmanuset växte till 48 sidor.
Per fick tillbaka det bearbetade manuset 14.45 på fredagen. Nu får vi vänta och se vad Per och Monica K Frisk tycker...
lördag 5 maj 2007
5/5
Läser mer kritiska synpunkter på The Secret, nu författade av människor som är engagerade i ny andligt tänkande.
Även detta var väntat, materialet är inte för alla.
Det finns också människor som gärna vill ha "sitt" system, sin idéologi, sin övertygelse, som det som blir fört "över världen".
Det finns ju en - vanligtvis omedveten - kollektiv längtan efter bekräftelse över att "vi" är de som valt "rätt" system, rätt ideologi, rätt politik, rätt religion, rätt nyandliga inriktning.
(Ovanstående ej sagt som kritik, blott ett konstaterande av ett välkänt faktum.)
Även för människor med nyandligt intresse som när en "missionslängtan" finns förstås möjligheten att känna besvikelse (men de genuint intresserade av principerna bakom kreativitet kommer förstås att känna sig fullständigt lugna, eftersom det inte finns något som kan hota den som redan förnimmer, att verkligheten är dualistiskt uppbyggd,
dvs bygger på polaritet, på plus och minus, ovan och nedan, gott och ont, roligt och tråkigt, osv).
Dessa studenter av livet kommer helt sonika att vänta sig nästa reaktion, lika naturlig som att natten följer på dagen, att en åsikt eller åsiktskomplext dominerar fullständigt under en period, för att sedan sjunka undan, till förmån för nästa åsiktskomplex.
Den kritiske personen säger att han såg 10 minuter av filmen, sedan stängde han av.
Redan detta talar för sig själv. Allt bedöma ett idématerial kräver, tror jag, en "kritisk öppenhet", en kombination av att kunna laborera med de olika idétraditionerna som funnits och som finns i mänsklighetens historia, att kunna förnimma mönster och kunna relatera dem både horisontalt och vertikalt, och att kunna vara tillräckligt öppen i sinnet för att kunna hålla ett fönster "på glänt" för det nya som alltid kommer att finnas, hur långt än utvecklingen rör sig.
Som genomgående nervstråk eller "stjälk" finns förstås personens egen individuella utveckling, i vilken ny mental "näring" tillåts att röra sig upp genom den egna medvetenheten.
Även detta var väntat, materialet är inte för alla.
Det finns också människor som gärna vill ha "sitt" system, sin idéologi, sin övertygelse, som det som blir fört "över världen".
Det finns ju en - vanligtvis omedveten - kollektiv längtan efter bekräftelse över att "vi" är de som valt "rätt" system, rätt ideologi, rätt politik, rätt religion, rätt nyandliga inriktning.
(Ovanstående ej sagt som kritik, blott ett konstaterande av ett välkänt faktum.)
Även för människor med nyandligt intresse som när en "missionslängtan" finns förstås möjligheten att känna besvikelse (men de genuint intresserade av principerna bakom kreativitet kommer förstås att känna sig fullständigt lugna, eftersom det inte finns något som kan hota den som redan förnimmer, att verkligheten är dualistiskt uppbyggd,
dvs bygger på polaritet, på plus och minus, ovan och nedan, gott och ont, roligt och tråkigt, osv).
Dessa studenter av livet kommer helt sonika att vänta sig nästa reaktion, lika naturlig som att natten följer på dagen, att en åsikt eller åsiktskomplext dominerar fullständigt under en period, för att sedan sjunka undan, till förmån för nästa åsiktskomplex.
Den kritiske personen säger att han såg 10 minuter av filmen, sedan stängde han av.
Redan detta talar för sig själv. Allt bedöma ett idématerial kräver, tror jag, en "kritisk öppenhet", en kombination av att kunna laborera med de olika idétraditionerna som funnits och som finns i mänsklighetens historia, att kunna förnimma mönster och kunna relatera dem både horisontalt och vertikalt, och att kunna vara tillräckligt öppen i sinnet för att kunna hålla ett fönster "på glänt" för det nya som alltid kommer att finnas, hur långt än utvecklingen rör sig.
Som genomgående nervstråk eller "stjälk" finns förstås personens egen individuella utveckling, i vilken ny mental "näring" tillåts att röra sig upp genom den egna medvetenheten.
fredag 4 maj 2007
4/5
Blev uppringd av en produktionsassistent på TV4 och besvarade cirka ett dussin frågor om the Secret på vägen upp mot Stockholm. Berättade om historien bakom the Secret; hur den australiensiska producenten Rhonda Byrne fann Wallace Wattles berömda bok från 1910 (som jag skrivit om i Sökaren) och fick vad som väl brukar kallas ingivelse: att boken innehöll en hemlighet som det nu var dags att avslöja för världen.
Att hon genom research slöt sig till att många stora personligheter genom tiderna kände till The Secret,. bland dem filosofer som Platon och Emerson, och industrimän och entreprenörer som Henry Ford och Edison, för att nu inte tala om Andrew Carnegie och Rockefeller.
Och hur hon under 2005-2006 intervjuade massor av företrädare för The Secret i USA och i sitt upplägg lät dessa dokumentära inslag varvas med spelscener, specialeffekter och en vacker, attraktiv musik.
Det blev en långt samtal, som sedan kompletterades via mail på kvällen den 3/5. Så nu har de en hel del bakgrundsmaterial på TV 4.
Idag fredag den 4/5 får jag även mer information från Energica Förlag angående releasekampanjen för boken den 31/5 på biografen Zita där jag, bland flera andra, är inbjudan att tala en stund om materialets betydelse. På kvällen den sista maj blir det också, berättar förlagschefen Monica, festligheter på Vattumannen, sedan gammalt ett centrum för nyandlig litteratur. Idag dock även en instans aktiv på nätet, som sig bör.
Kunde man tänka sig ett globalt center för databeställningsbara böcker för 20 år sedan?
Sannolikt blott ett fåtal...
Några som lyckades var grundarna till Amazon.com
Ja:
Några säger att "X är omöjligt" - andra bryter igenom dessa till synes olösliga problem
- och når enormt kraftfulla och för stora grupper positiva
resultat genom sin kreativitet, uthållighet och vägran att skriva under
på andras fastlåsta konklusioner om vad som är möjligt och vad som är omöjligt.
Viktiga förebilder.
--
Att hon genom research slöt sig till att många stora personligheter genom tiderna kände till The Secret,. bland dem filosofer som Platon och Emerson, och industrimän och entreprenörer som Henry Ford och Edison, för att nu inte tala om Andrew Carnegie och Rockefeller.
Och hur hon under 2005-2006 intervjuade massor av företrädare för The Secret i USA och i sitt upplägg lät dessa dokumentära inslag varvas med spelscener, specialeffekter och en vacker, attraktiv musik.
Det blev en långt samtal, som sedan kompletterades via mail på kvällen den 3/5. Så nu har de en hel del bakgrundsmaterial på TV 4.
Idag fredag den 4/5 får jag även mer information från Energica Förlag angående releasekampanjen för boken den 31/5 på biografen Zita där jag, bland flera andra, är inbjudan att tala en stund om materialets betydelse. På kvällen den sista maj blir det också, berättar förlagschefen Monica, festligheter på Vattumannen, sedan gammalt ett centrum för nyandlig litteratur. Idag dock även en instans aktiv på nätet, som sig bör.
Kunde man tänka sig ett globalt center för databeställningsbara böcker för 20 år sedan?
Sannolikt blott ett fåtal...
Några som lyckades var grundarna till Amazon.com
Ja:
Några säger att "X är omöjligt" - andra bryter igenom dessa till synes olösliga problem
- och når enormt kraftfulla och för stora grupper positiva
resultat genom sin kreativitet, uthållighet och vägran att skriva under
på andras fastlåsta konklusioner om vad som är möjligt och vad som är omöjligt.
Viktiga förebilder.
--
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)